UTRIKES FACKLIGT Piloterna vid FlySafair, Sydafrikas största flygbolag med över 60 % av inrikesmarknaden, förbereder sig för strejk efter att ha avvisat arbetsgivarens förslag om 5,7 % löneökning. Fackförbundet Solidarity, som organiserar cirka två tredjedelar av bolagets piloter, kräver 10,5 % löneökning i år och automatiskt inflationsskydd de kommande två åren.
Flygbolaget transporterar dagligen 30 000 passagerare, och en konflikt skulle innebära massiva störningar i hela landet.
Förhandlingar är planerade till torsdag med statens Kommission för förlikning, medling och skiljedom. Om ingen överenskommelse nås, kan strejken inledas redan under helgen.
Bromsa och neutralisera klasskampen
Att piloter, som bär det yttersta ansvaret för tusentals människoliv varje dag, tvingas strida för ett lönelyft som motsvarar den faktiska inflationen är ett tydligt exempel på hur arbetets värde ständigt nedvärderas i kapitalismens tjänst.
FlySafair är inget litet bolag i kris. Det är ett bolag med monopolliknande dominans på inrikesmarknaden – och ändå vägrar man betala sina piloter den andel av vinsten de rättmätigt skapat.
Här blir det tydligt hur kapitalismen fungerar även i Syd – arbetarna producerar allt, men får bara det nödvändigaste för att fortsätta producera. Resten hamnar i fickorna på ägare, direktörer och aktieägare.
För att ytterligare försvåra kampen använder sig staten – som alltid i kapitalistiska samhällen – av institutioner som förlikningskommissioner och medlingsorgan för att bromsa och neutralisera klasskampen. Målet är att framställa strejken som ”obalanserad” och ”skadlig för ekonomin”, när det i själva verket är kapitalets vinsthunger som hotar säkerheten, arbetsmiljön och lönerna.
Men kampen i Sydafrika visar också något annat: internationell enhet bland arbetare är möjlig och nödvändig. Överallt – från flygplatserna i Johannesburg till sjukhusen i Paris, från järnvägarna i Tyskland till fabrikerna i Vietnam – höjs nu röster för rättvisa, trygghet och värdighet. Och varje strejk är ett hål i den borgerliga maskinen.
Det är i dessa strejker, dessa protester, som framtidens klassmedvetande föds.
