UTRIKES Argentinas president Javier Milei lyckades undvika ett politiskt nederlag när kongressen inte kunde samla den tvåtredjedelsmajoritet som krävs för att upphäva hans veto mot en lag om höjda pensioner. Trots att 160 ledamöter röstade för att upphäva vetot mot 83 emot, saknades några röster för att nå gränsen.
Den blockerade lagen skulle ha ökat pensionsutbetalningarna, men Mileis libertarianska regering hävdade att det skulle hota ”investerarnas förtroende”. Enligt regeringen skulle de sociala utgifterna motsvara 2,5 procent av BNP – något man menar riskerar att utradera det budgetöverskott som skapats genom hårda nedskärningar.
Förslaget hade betraktats som en viktig social åtgärd för att lindra den pågående krisen, där inflation och arbetslöshet slagit hårt mot stora delar av befolkningen. Samtidigt visar den senaste statistiken att landets ekonomi krympte i juni för fjärde månaden i rad.
Utfallet ses som en personlig seger för Milei, men också som ett exempel på den klasspolitik som hans regering konsekvent driver: att försvara kapitalets intressen på bekostnad av arbetare och pensionärer. Retoriken om ”investerarnas förtroende” fungerar som ett ideologiskt vapen för att rättfärdiga nedskärningar, medan miljoner människor tvingas bära bördan av åtstramningarna.
Mileis veto är därför inte bara en teknisk fråga om budgetdisciplin, utan en del av samma nyliberala projekt som i decennier slagit sönder Latinamerikas sociala skyddsnät. Arbetarklassens svar i Argentina kan inte bygga på förhoppningar om parlamentariska lösningar, utan på en självständig och militant organisering mot en stat som i praktiken fungerar som kapitalets förlängda arm.
