UTRIKES Charlie Kirk, den amerikanska högerdebattören och opinionsbildaren har skjutits till döds den 10 september under en debatt på universitetet Utah Valley. Högeraktivisten som var en stor anhängare av Trump gjorde sig bland annat känd genom att åka runt till olika universitet och hålla debatter med studenterna och grundade organisationen Turning Point USA. I Sverige har han i extremhögerkretsar setts som en förebild med sin aggressiva framtoning och talet om att rädda ”västvärlden”.
Mainstream-media presenterar och förklarar och tvingade nyss Amrit Kaur, ledare för Rød Ungdom i Norge att avgå eftersom hon yttrat sig opassande. Samtidigt har de amerikanska kommunisterna i Communist Workers’ Platform USA (CWPUSA) satt händelsen i perspektiv och sammanfattat ett liv som användes för att vara en lojal megafon för överklassen. Kirk spred hat och skräck mot afroamerikaner, migrantarbetare, arbetande kvinnor, muslimer, palestinier och många andra marginaliserade delar av arbetarklassen, skriver man. Han organisation Turning Point USA ägnade sig åt att forma en ny generation av aggressiva reaktionärer.
Charlie Kirk förtjänar ingen sorg, skriver kommunisterna, men betonar att Kirk var en produkt av det kapitalistiska systemet: “Arbetarna är dömda till en roterande spellista av Kirk-typer så länge som det finns kapitalistiska förhållanden som producerar sådana monster. Vi jämför den förfäran som uttryckts över mordet på Kirk med de två åren av oupphörligt folkmord mot palestinierna i direktsändning. För detta dagliga våld hissade ingen USA-flagga någonsin på halv stång”.
CWPUSA betonar att politiskt våld fördöms när det drabbar kapitalets företrädare, men inte när det plågar arbetarklassen – varannan timme dör en arbetare på jobbet i USA, ett offer för socialt mord. Kapitalets ideologer hävdar också att detta attentat signalerar ett sammanbrott för ”demokratiska normer”. Vems normer och vems demokrati? frågar sig kommunisterna och fortsätter: ”Dessa kapitalets språkrör försvarar samma kapitalistiska system som Kirk ägnade sin karriär åt att upprätthålla. Det vardagliga våldet mot arbetare och förtryckta folk är de ”normer” som skapar det hat och den våldsspiral som ledde till detta attentat.”
Vad som behövs är att konsolidera de klasskrafter som krävs för att konfrontera det kapitalistiska systemet som alla dessa reaktionärer hängivet ägnat sina liv åt att försvara. CWPUSA visar på ökade levnadskostnader, färre jobbmöjligheter och en tilltagande global imperialistisk konkurrens som kommer att leda till fler våldsamma uttryck och omvälvningar både i USA och i andra länder, och avslutar: ”Härskarklassen kommer att skruva upp trycket, repressionen, exploateringen. Vi måste svara – inte med enskilda handlingar av rasande våld – utan med den organisering, disciplin och uthållighet som arbetarklassen behöver för att möta det historiska ögonblicket. För att vinna en värld fri från reaktionära vålnader som Mr. Kirk, behöver arbetarna sitt eget parti: CWPUSA”.
