UTRIKES FACKLIGT Inför en planerad nationell generalstrejk har medlemmar i fackföreningen PENGASSAN, som organiserar arbetare inom olje- och gasindustrin, blockerat kontoren till flera av Nigerias största energibolag. Demonstranterna reste barrikader och sjöng solidaritetssånger utanför den statliga oljejätten NNPC, liksom myndigheterna för oljeutvinning och raffinering.
Bakgrunden är uppsägningen av över 800 arbetare vid Dangote-raffinaderiet – en av kontinentens största industrisatsningar. Enligt fackföreningen skedde uppsägningarna som direkt svar på att arbetarna organiserade sig i en facklig struktur. Arbetsköparna hävdar att det rörde sig om en ”nödvändig reorganisation för att öka säkerheten och effektiviteten”, men för de drabbade handlar det om en öppen attack på den fackliga organiseringen.
Nigeria är Afrikas största oljeproducent, men trots enorma vinster för både statliga och privata bolag lever en majoritet av befolkningen i fattigdom. Situationen vid Dangote-raffinaderiet blottar denna motsättning: medan ägarna talar om ”säkerhet” och ”effektivitet” används dessa ord som täckmantel för att slå mot arbetarklassens rättigheter.
Händelsen påminner oss om en grundläggande sanning: kapitalet har ingen nationalitet. Oljearbetarna i Nigeria möter samma förtryck som byggnadsarbetare i Sverige, oljearbetare i Norge eller industriarbetare i Iran. Kapitalets logik är densamma överallt – att skydda vinster på bekostnad av människoliv och arbetarnas rättigheter.
