MINI-KRÖNIKA Den 15 oktober 1959 blev luften på vår planet lite renare. En ukrainsk KGB agent, påstås det, avrättade i München den 50-årige Stepan Bandera. Han var ledare för de ukrainska nationalisterna som i samarbete med SS hade slaktat hundratusentals judar, ryssar, polacker, romer och naturligtvis kommunister och andra antifascister, oavsett nationalitet, i det ockuperade Ukraina under åren 1941-44.
Bandera och de fascister som följde honom kom från västra Ukraina, som före kriget tillhörde Polen. De hade aldrig levt i sovjetiska Ukraina. Följaktligen motbevisas myten att deras påstådda antikommunistiska vrede skulle ha berott på svälten 1932, något som den antisovjetiska propagandan spred efter kriget och som den ukrainska staten upprepade efter statskuppen 2014.
Efter att ha fördrivits av den framryckande Röda armén följde Bandera nazisterna till Tyskland, där han fick asyl och skydd av den västtyska efterkrigsstaten. Ända till den dag då han fick det straff han klarat sig undan så länge och den sovjetiske agenten skickade honom till helvetet för att möta Adolf.
Sedan 2014 hyllas den fascistiske mördaren som en nationalhjälte i Ukraina och har hedrats med en mängd monument och hedersparader.
Panos Alepliotis
