EKA Lördagen 22 november höll Europeisk Kommunistisk Aktion (EKA) sitt andra plenarmöte sedan organisationen grundades för två år sedan. Liksom det grundande mötet hölls detta möte i Aten, i Greklands Kommunistiska Partis (KKE) högkvarter, i samband med ett internationellt möte för att hedra 108-årsdagen för den stora Oktoberrevolutionen. Delegater från EKA:s alla tolv partier, och bland dessa SKP, var på plats för mötet, där organisationens arbete hittills diskuterades och en ambitiös handlingsplan för det kommande halvåret antogs.
Vikten av att samla Europas revolutionära kommunistiska partier, och stärka kampen över hela kontinenten, är uppenbar i dessa tider av hårdnande imperialistisk konkurrens och konflikter. Detta reflekterades i den årsrapport som kamrat Giorgos Marinos, från KKE:s politbyrå, presenterade för mötet:
“Behovet för en gemensam och samordnad kamp mot kapitalet, den borgerliga staten, borgerliga regeringar och borgerliga partier – oavsett om dessa är liberala, socialdemokratiska, eller extremhöger – som var och en tjänar den dominerande politiken på sitt eget sätt, har återigen bekräftats.
Vidare har vikten av att konfrontera EU, den transnationella imperialistiska unionen i Europa, och alla imperialistiska allianser, återigen bekräftats.
EKA:s centrala beslut har bekräftats: utvecklingen av kampen för att störta det exploaterande kapitalistiska systemet, uppbyggnaden av socialismen, avskaffandet av människans exploatering av människan samt tillgodoseendet av arbetarklassens och folkets ständigt växande behov.
Vi försvarar den socialistiska revolutionens och uppbyggnadens vetenskapliga lagar – arbetarmakt, socialiseringen av produktionsmedlen och vetenskaplig centralplanering – och förkastar “marknadssocialism”, bevarandet av monopol, kapitalets profiter samt behandlandet av arbetskraft som handelsvara.
Varje dag bekräftar att kapitalismen, med sina rötter i monopolens makt, det kapitalistiska ägandet av produktionsmedlen och jakten efter profit, är historiskt föråldrad och i grunden i motsättning till arbetarklassens och de folkliga skiktens intresse. Den trampar på deras behov, intensifierar utsugningen och förtrycket, fördjupar deras problem, försämrar deras levnadsvillkor och undergräver ungdomarnas framtid, medan storkapitalet ökar sina profiter, utökar sin ekonomiska makt och blir allt mer aggressivt.”
Karl Gunnarsson,
internationell sekreterare SKP
