UTRIKES Azerbajdzjans inrikesministerium har gripit flera aktivister som anklagas för att ha “propagerat för kommunistisk ideologi” genom att organisera ett tåg med sovjetiska symboler. Bland de gripna finns onkologläkaren Ibrahim Asadli – som pekas ut som en av gruppens ledare – samt aktivisten Abdulla Ibrahimli.
Enligt polisens version verkade de som en “organiserad grupp”: de hyrde en lokal, inrättade en liten studio för att spela in marxistisk agitation och höll regelbundna möten. Vid husrannsakningar beslagtogs sovjetflaggor, marxistisk litteratur samt CD-skivor och annan elektronisk utrustning.
Nizamidomstolen beslutade om tre månaders häktning för Asadli och Ibrahimli. Båda åtalas enligt paragraf 233 i Azerbajdzjans strafflag (“organisering av handlingar som stör den allmänna ordningen eller aktivt deltagande i sådana handlingar”), vilket kan ge upp till tre års fängelse. Förundersökningen fortsätter och lokala medier driver redan en smutskastningskampanj med antydningar om att de skulle “arbeta för en främmande makt”.
Ett skolboksexempel på hur borgerliga stater kriminaliserar kommunistisk organisering när klasskampen lämnar det “tillåtna” åsiktskorridoren
Det här är ett skolboksexempel på hur borgerliga stater, oavsett retorisk färg, kriminaliserar kommunistisk organisering när klasskampen lämnar det “tillåtna” åsiktskorridoren. Själva “brottet” är i praktiken politisk agitation och kollektiv organisering – flaggor, böcker, möten. Repressionen ska kyla ned varje försök att bygga en självständig social front under arbetarklassens ledning.
Svar på den sortens förföljelse är inte tystnad utan disciplinerat, internationellt stöd: juridisk hjälp, offentlighet, facklig och politisk solidaritet, dokumentation av övergrepp och press på alla institutioner som samarbetar med regimen. Det avslöjar dessutom den borgerliga demokratins gräns: så fort kapitalets ordning upplevs hotad, blir “ordningslagen” ett verktyg för att kväva marxistisk organisering. Arbetarklassen i och utanför Azerbajdzjan bör se detta som en varningssignal – och en uppgift: bygg starkare strukturer, skydda kamraterna, fortsätt agitera. Repression kan stoppa en demonstration; den kan inte stoppa den materiella verklighet som föder motstånd.
