UTRIKES FACKLIGT Den klassinriktade listan DAS(ΔΑΣ), knuten till PAME (Παμε – All-Workers Militant Front), har för första gången på hundra år blivit största kraft inom den grekiska offentliganställdas centralorganisation ADEDY (Greklands offentliga fackliga centralorganisation). Resultatet beskrivs av DAS som en ”historisk stund för arbetarrörelsen”.
Vid ADEDY:s 39:e kongress fick DAS 168 röster, 22 mandat i ADEDY:s råd och 25,57 procent av rösterna. Det är en tydlig uppgång jämfört med föregående kongress, då listan fick 134 röster, 18 mandat och 21,3 procent. Därmed trängs den regeringsnära högerlistan DAKE bort från förstaplatsen för första gången på ett decennium, samtidigt som även den socialdemokratiska PASKES andel fortsätter att minska.
Kongressen samlade delegater från 36 fackförbund, valda av omkring 250 000 offentliganställda: lärare, läkare, vårdpersonal, kommun- och regionanställda, universitetspersonal och statsanställda. Totalt deltog representanter från 1 040 primärfackliga organisationer, vilket innebär en ökad facklig täckning i den offentliga sektorn. Enligt DAS röstade delegaterna ”med ryggen mot” de listor som är knutna till Syriza och den så kallade Nya Vänstern, vars ledare redan söker sig tillbaka till Alexis Tsipras politiska projekt.
I sitt uttalande kopplar DAS resultatet direkt till motståndet mot regeringens politik. De pekar på nedskärningar, fattigdom bland offentliganställda, Greklands ökade inblandning i NATO:s och EU:s krigspolitik samt den skärpta repressionen mot protester. Valframgången beskrivs som ett uttryck för växande förtroende för en konsekvent klasslinje och för kravet att facken ska frigöras från statens och kapitalets inflytande.
Delegaterna från DAS markerade segern med en spontan demonstration utanför kongresshotellet, och skickade samtidigt hälsningar till de kämpande småbönderna i landets blockader. I sitt uttalande sammanfattar de uppgiften framåt: att stärka ett kämpande, antikapitalistiskt och antimonopolistiskt strömning inom de offentliganställdas rörelse, i samordning med arbetare i privat sektor, småbrukare, fattiga egenföretagare och studerande.
För arbetarklassen i Grekland innebär resultatet att en mer konsekvent arbetarförankrad facklig riktning får bättre positioner i en central organisation. I ett läge där alla borgerliga regeringar – oavsett färg – driver igenom samma grundläggande klasspolitik, blir ett sådant genombrott i statsapparatens hjärta en konkret förstärkning av den sociala front som ställs mot kapitalets vinster och statens åtstramningar.
