UTRIKES USA:s president Donald Trump har dragit tillbaka sitt tullhot mot åtta europeiska länder efter att han uppgett sig ha enats med Natos generalsekreterare Mark Rutte om ett “ramverk för en framtida överenskommelse” om arktisk säkerhet och Grönland. Beskedet kom efter Trumps uppmärksammade utspel i Davos, där han pressade Nato och Danmark i frågan om det självstyrande grönländska territoriet.
Enligt uppgifter skulle de planerade tullarna ha inletts på 10 procent den 1 februari och därefter höjts till 25 procent i juni. Trump skrev nu att tullarna inte införs, med hänvisning till de pågående samtalen. Samtidigt gav han få konkreta detaljer om vad “ramverket” faktiskt innebär, mer än att ytterligare diskussioner förs om Arktis och kopplingar till USA:s planerade “Golden Dome”-missilförsvar.
I Europa välkomnade Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att Trump sagt sig inte vilja ta Grönland med våld och att “handelskriget” pausas, men betonade att Danmarks “röda linjer” – suveräniteten – måste respekteras. Liknande signaler kom från andra europeiska ledare som beskrev utvecklingen som en de-eskalering.
Samtidigt har spänningarna satt tydliga spår på Grönland. Enligt rapporteringen har den grönländska regeringen uppmanat invånarna att ha beredskap i hemmet för att klara flera dygn vid en kris, i en situation där storpolitik och militärplanering plötsligt tränger in i vardagen.
Bakom rubrikerna syns ett välkänt mönster: tullar och “säkerhetsavtal” används som ekonomiska och politiska påtryckningsmedel för att flytta positioner i Arktis – och det är arbetande människor, i både Europa och Grönland, som får leva med följderna av stormakternas maktspel och militarisering. Som Riktpunkts krönikör Panos Alepliotis skrev i sin krönika ”Stabiliteten i Nato”: enigheten bland västkapitalisterna är på väg att brista.
