UTRIKES De rikaste på jorden har blivit ännu rikare – och ännu mäktigare. Enligt en ny rapport från Oxfam ökade världens samlade miljardärsförmögenheter med 16 procent under 2025 och nådde den historiska nivån 18,3 biljoner (18,3 triljoner i svensk mening) dollar.
På bara ett år växte de superrikas tillgångar med 2,5 biljoner dollar – ungefär lika mycket som den samlade egendomen för världens fattigaste hälft, över fyra miljarder människor. Antalet miljardärer passerade för första gången 3 000-strecket, och Elon Musk pekas ut som den första kapitalisten vars personliga förmögenhet nått en halv biljon dollar. Takten i eliternas rikedomstillväxt är nu tre gånger högre än genomsnittet för de senaste fem åren.
Oxfam kopplar den ekonomiska koncentrationen direkt till ett växande politiskt inflytande. Miljardärer innehar ministerposter, presidentämbeten eller parlamentariska mandat 4 000 gånger oftare än en genomsnittlig medborgare. År 2023 satt 74 miljardärer på ledande positioner i statsapparater runt om i världen, medan sannolikheten för att en vanlig människa når samma nivå i praktiken ligger på statistisk noll. I en enkät i 66 länder uppgav nästan hälften av de svarande att de betraktar valprocesserna som köpta eller korrupta.
Den ekonomiska makten återspeglas också i kontrollen över informationsflödet. Mer än hälften av världens största mediakoncerner och samtliga ledande sociala plattformar ägs eller kontrolleras av miljardärer. Rapporten nämner bland annat Jeff Bezos köp av Washington Post och Patrick Soon-Shiongs mediagrupper i USA, liksom Vincent Bollorés högerorienterade medieimperium i Frankrike och den extrema koncentrationen på den brittiska tidningsmarknaden, där fyra familjer kontrollerar tre fjärdedelar av upplagan. Resultatet blir ett åsiktsmonopol där samma skikt som äger produktionsmedlen också formar den “offentliga opinionen”.
Enligt Oxfams generaldirektör Amitabh Behar har världen glidit in i ett ”farligt demokratiskt underskott”. I nitton år i rad har civila rättigheter krympt globalt, samtidigt som stater i ökande grad fattar beslut till förmån för storfinansen. I länder med hög ojämlikhet är risken för nedmontering av demokratiska institutioner sju gånger högre än i mer jämlika samhällen. Samtidigt står kampen mot fattigdomen stilla: de belopp som miljardärerna ökade sina förmögenheter med under 2025 skulle räcka för att utrota extrem fattigdom 26 gånger om, men i stället skärs biståndsbudgetar ner och nya prognoser talar om ytterligare 14 miljoner dödsfall fram till 2030.
Rapporten bekräftar klassiska tesen om finanskapitalets Herravälde: staten, parlamenten och medierna koncentreras i samma händer som storägandet av industrin och bankerna. När miljardärer 4 000 gånger oftare än andra sitter på regeringsposter är det inte längre meningsfullt att tala om ”neutrala” institutioner – det handlar om en stat som i allt högre grad fungerar som direkt verktyg för det översta skiktet inom monopolkapitalet. Arbetarklassen lämnas hänvisad till ritualiserade val där alternativen i praktiken är olika fraktioner av samma härskande klass, medan de beslut som avgör majoritetens liv – arbetsvillkor, löner, krig, klimat – förblir underställda en handfull miljardärers vinstkrav.
