UTRIKES FACKLIGT Armeniska vårdarbetare har demonstrerat utanför nationalförsamlingen i Jerevan efter att löner och ersättningar fallit kraftigt och utbetalningar försenats. Läkarna kopplar inkomsttappet till införandet av ett nytt system för obligatorisk sjukförsäkring, som enligt dem lanserats utan att nödvändiga avtal, rutiner och finansieringsflöden var på plats.
Enligt uppgifter från protesten har inkomsterna sjunkit omkring 30 procent i slutenvården och två till tre gånger i primärvården. Flera uppger att de fått ut mellan 19 000 och 50 000 dram – motsvarande ungefär 51–133 dollar – vilket i praktiken gör det omöjligt att betala lån och löpande kostnader. På plats talade bland andra företrädare för organisationen ”Rätt till hälsa” samt en urolog, som kritiserade regeringen för att ha pressat igenom reformen utan fungerande försäkringsfond.
Reformen trädde i kraft den 1 januari 2026 och omfattar i ett första steg barn, pensionärer över 65 år, personer med funktionsnedsättning, socialt utsatta samt personer med månadsinkomst över 200 000 dram. Staten uppges finansiera ett årligt tjänstepaket på 129 600 dram för dessa grupper. Men vårdpersonalens budskap är att systemets konstruktion slår direkt mot de anställdas löner och stabilitet – samtidigt som vården redan bär stora arbetsmiljö- och kompetensutmaningar.
När en ”modernisering” genomförs på arbetarnas bekostnad blir resultatet förutsägbart: pressade löner, fördjupad otrygghet och risk för ökade klassklyftor i tillgången till vård. Vårdens drift vilar på arbetarklassens arbete; om staten skapar reformer som försvagar personalens existensvillkor är det i grunden en klasspolitisk prioritering – där budgetdisciplin och försäkringslogik ställs över vårdens sociala uppdrag.
