UTRIKES Den amerikanska chipjätten har inlett leveranser av grafiska processorer av typen Blackwell Ultra till indiska aktörer som vill bygga några av Asiens största beräkningskluster för artificiell intelligens. Ett av huvudprojekten drivs av Yotta Data Services, som uppger att bolaget investerar över 2 miljarder dollar i nya ”AI-fabriker” och att klustren ska placeras i datacenter nära New Delhi och i Mumbai.
Plattformen Shakti Cloud ska enligt bolaget lanseras i augusti 2026, och enligt uppgifter i indiska näringslivsmedier kopplas satsningen till ett flerårigt upplägg där service/leveransvärdet uppges överstiga 1 miljard dollar.
Nvidia beskriver Shakti Cloud som en plattform ”powered by” över 20 000 Blackwell Ultra-GPU:er och avsedd för såväl indiska företag som offentlig sektor. Samtidigt bygger Larsen & Toubro ut AI-infrastruktur i stor skala, och E2E Networks planerar ett kluster i Chennai med HGX B200-system i L&T:s datacenter. Upplägget är utformat för att kunna träna, finjustera och köra stora modeller på indisk mark, i linje med krav på datasäkerhet och regulatorisk efterlevnad.
Satsningarna kopplas till den statliga strategin IndiaAI Mission, som enligt Nvidia är ett regeringsprogram på över 1 miljard dollar för att stärka beräkningskapacitet, dataresurser och utveckling av ”sovereign AI”. I samma sammanhang har det också talats om en första statlig pool om 10 000 GPU:er som ska kunna hyras ut till olika projekt. Samtidigt sker tekniksprånget i en ekonomisk verklighet där Indiens arbetarklass pressas av liberaliserade arbetsvillkor och återkommande massprotester: fackliga centralorganisationer har nyligen talat om en landsomfattande generalstrejk med uppemot 300 miljoner deltagare.
Kostnaderna socialiseras och vinsterna privatiseras.
Att staten och storkapitalet talar om ”suverän AI” ändrar inte klasskaraktären på satsningen. När tiotusentals GPU:er koncentreras i händerna på monopol och deras statliga partner blir detta i praktiken en ny produktivkraft under kapitalets kommando: ett verktyg för att pressa upp arbetsintensiteten, rationalisera bort jobb, förfina övervakning och disciplin, samt stärka den tekniska basen för den växande krigsekonomin.
Det är arbetarklassen som betalar – genom offentliga subventioner, billig el och infrastruktur, samt genom de liberaliserade arbetsvillkor som gör ”tillväxten” möjlig – medan vinsterna, dataflödena och beslutsmakten privatiseras. Först när produktionens nervsystem – data, moln, beräkning och telekom – ställs under arbetarklassens kontroll kan tekniken bli ett frigörande medel: kortare arbetstid, bättre välfärd och verklig samhällsnytta, i stället för ännu en maskin för profit och herravälde.
