UTRIKES Kazakstans väljare har i en folkomröstning godkänt en ny konstitution som enligt officiella resultat fick 87,15 procents stöd vid ett valdeltagande på drygt 73 procent. Medier rapporterar att reformen innebär en långtgående omstöpning av statsapparaten: det tvåkammarsystem som tidigare präglat parlamentet avskaffas, posten som vicepresident återinförs och presidenten får ökat inflytande över centrala utnämningar i staten.
President Kassym-Jomart Tokayev har beskrivit resultatet som ett historiskt stöd för en ny statlig ordning, medan analytiker i stället pekar på att reformen i praktiken cementerar en superpresidentiell modell. Förändringen även skapar en ny folkförsamling vars medlemmar utses uppifrån och som får roll i lagstiftning och folkomröstningar. Samtidigt finns spekulationer om att reformen kan användas för att bana väg för antingen en kontrollerad succession eller för att i praktiken förlänga Tokayevs maktställning, även om han offentligt hävdat att nästa presidentval ska hållas enligt plan 2029.
Reformen kommer efter år av politisk oro, ekonomisk press och de blodiga protesterna i januari 2022, som skakade hela statsapparaten. Där den tidigare retoriken handlade om begränsning av personkult och viss återbalansering, rör sig utvecklingen nu tydligt tillbaka mot hårdare centralisering. När staten samtidigt skärper kontrollen över civilsamhälle och offentlighet blir det tydligt att maktapparaten rustas för framtida sociala och politiska konflikter.
I tider av social oro och osäkerhet söker den borgerliga staten inte mindre makt utan mer — och konstitutionella reformer blir då ett redskap för att befästa den verkställande maktens kontroll över samhället.
