UTRIKES Nya rapporter visar att Turkmenistan under skörden 2025 åter fördjupade det statligt påtvingade tvångsarbetet i bomullssektorn.
Lärare, vårdarbetare, andra offentliganställda och även minderåriga i praktiken pressats tillbaka ut på fälten, ofta under modellen “plocka själv eller betala för en ersättare”. Detta är ett systematiskt och statligt organiserat tvångsarbete som trots tidigare löften om förbättring har förvärrats igen.
Här finns ingen anledning att tala i förskönande ordalag. Detta är inte “brister i genomförandet” utan ett system där staten använder offentliganställda och fattiga familjer som billig tvångsarbetsreserv för exportgrödor som sedan sugs in i världsmarknaden.
Kapitalets syfte i denna kedja är att omvandla mänsklig nöd till råvara för textil- och modekapitalet. Den turkmenska statsapparaten fungerar som tvångsmaskin, medan internationella leveranskedjor försöker tvätta bort bomullens verkliga ursprung genom Turkiet, Pakistan och andra led. Arbetarklassens och de fattigas kroppar görs till insatsvara i den globala varucirkulationen.
