VAL 2026 De strukturrasistiska och inhumana migrationslagarna har i stadig takt regnat ned över den svenska befolkningen under sommaren, och fler riksdagsomröstningar väntar före valet. Systempartierna vill att den ”strama” migrationspolitiken ska vara helt etablerad när riksdagsvalet går av stapeln och inte längre en fråga för debatt.
Nu är det ju ändå så att vanliga människor har fått nog av främlingsförakt, rasism och godtyckliga utvisningar, och därför tävlar de partier som brukat kallas oppositionen i att framstå som bättre än Tidöpartierna och ett alternativ att rösta på. Och här hakar rörelsen ”För en human migrationspolitik” på och publicerar idag en väljarkompass där man kan se hur de olika systempartierna står i migrationspolitiska frågor. Det är en ganska bedrövlig tabell vi bjuds på.
Det är förstås inte ägnat att förvåna att Tidöpartierna gillar sina egna lagar och förslag. Vad som kan få en läsare att reagera är ändå att Socialdemokraterna och Centern båda presenterar egna ”strama” migrationspolitiska varianter. När Juan Fonseca skriver att Socialdemokraterna står för en ”light-variant” i frågan om återkallandet av medborgarskap har han rätt – och det gäller inte bara i denna fråga, och det är inte heller särskilt ”light”, bara lite annorlunda. Socialdemokraternas etableringstillstånd med villkorat uppehåll framstår exempelvis inte precis som något bättre än tillfälliga uppehållstillstånd – S är lika mycket som Tidöpartierna ute efter att eliminera permanenta uppehållstillstånd. När man sedan ser på de nya och mycket strängare reglerna för att få svenskt medborgarskap reserverade sig Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet visserligen – men inte för att de tyckte förslaget var felaktigt, utan för att de ville ha övergångsbestämmelser för dem som redan påbörjat sin ansökan om medborgarskap. De var alltså i grunden för förslaget.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet
Om du med tanke på det ovanstående känner tveksamhet inför Miljöpartiet är det också läge att påminna den historiska presskonferensen i november 2015, när språkröret och vice statsministern Åsa Romson brast i gråt när den dåvarande regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) presenterade ett stort migrationspolitiskt paket som innebar kraftiga åtstramningar av asylreglerna.
Och så har vi då Vänsterpartiet, där många hoppas att deras uttalanden och förklaringar kanske ändå betyder något annat och mer än en avsikt att fånga upp och oskadliggöra de människor som radikaliserats och gör motstånd mot den svenska migrationspolitiken?
Det är värt att notera att V i riksdagssammanhang är ett litet parti, och de kommer att hamna i situationer där de ställs inför valet mellan det onda och det mindre onda. Det mindre onda är då att rösta på eller administrera de ”alternativa” förslagen på uppstramning, rasism och främlingsfientlighet. Att de skulle stå vid sina egna förslag och störta en regering som de garanterat kommer att torgföra som mindre eländig än Tidöpartiernas är inte sannolikt.
Kanske bra att titta på deras track record? Vänsterpartiets agerande gällande arbetsrätten år 2021 kan ge en fingervisning. Partiet valde till sist att inte fälla den socialdemokratiska regeringen, trots stora ord om att försvara strejk- och arbetsrätt. Försvaret mot de människor som såg ett svek här handlade sedan om att man aldrig hade lovat att fälla någon regering för arbetsrättens skull. Nej, den röda linjen för att fälla en regering gick på helt andra ställen…
Skulle det vara annorlunda med migrationspolitiken idag? I SVT:s Agenda intervjuades V:s partiledare Nooshi Dadgostar bland annat om kravet på att få ingå i en rödgrön regering och huruvida Vänsterpartiet tänker vara delaktiga i att genomföra en stram linje i migrationspolitiken i en sådan regering. Det svarade hon helt enklet inte på och pratade istället om att stoppa ”orimliga utvisningar” av unga människor.
Partier som inte kan tänka sig annat än en kapitalistisk ordning
Så naturligtvis kan vi vänta oss en fortsättning av en invandrarfientlig politik, oavsett om Tidöpartierna får fortsätta regera eller om Socialdemokraterna får bilda regering med sina drabantpartier V och MP. Varför partier som har fullt av radikala ord i sina program agerar såhär beror i grunden på att de inte kan tänka sig någon annan ordning än den borgerliga, ingen annan stat är kapitalets stat där de har skaffat sig en maktposition. Därför navigerar de båda partierna i ett träsk, där minsta tuva som ser ut att erbjuda fast mark under fötterna blir en orsak till stridsrop och segerförklaringar. Socialdemokraterna kommer att utropas som en bättre lösning, nästan oavsett politik, och vi förväntas förstå att alternativet vore så mycket värre. Bland de svartgrå skuggorna i kapitalets Sverige gäller det att hitta en svagare nyans. Kompromisser kommer det att kallas, och kanske kommer en och annan tår att fällas även nu.
Att delta i att möjliggöra denna politiska fars där vargen klär sig i röda och gröna fanor är inte nödvändigt. Det är möjligt att träffa ett annat val och ifrågasätta hela det system som leder till utvisningar, rasism och främslingshat å den ena sidan och en falsk känsla av trygghet och gemenskap med överklassen i nationalismens famn å den andra.
Kasta inte bort din röst på systempartier som bara vill ha ditt bidrag för att hålla sig kvar vid makten. Lägg din röst på Sveriges Kommunistiska parti istället och börja organisera för en samlad arbetarklass, oavsett vem som är född i landet eller ej.
