EKA I ett nytt uttalande vänder Europeisk Kommunistisk Aktion blicken mot rätten till semester och hur den hotas av den kapitalistiska jakten efter vinster, som också driver EU:s enormt kostsamma upprustningspolitik. De svåra arbetsförhållandena inom turistnäringen, och för säsongarbetare allmänt, lyftes också i uttalandet, med slutsatsen att dessa arbetares kamp inte kan skiljas från kampen för kapitalismens störtande – vilket förstås också gäller kraven på en värdig fritid och vila Riktpunkt publicerar här uttalandet i sin helhet i svensk översättning.
Arbetarklassens och de folkliga skiktens rätt till semester offras på profitens altare genom den hänsynslösa exploateringen av turistnäringens arbetare
Rätten till fritid och vila är en social rättighet, precis som rätten till arbete, och berör frågor som hälsa, kultur och även idrott. Denna rättighet har varit och är fortfarande en viktig fråga i klasskampen, eftersom den är avgörande för arbetarklassens fysiska och intellektuella förmåga. Kampen för betald semester och förkortad arbetstid är bara två exempel.
Men även när denna rättighet erövras är den under kapitalismen alltid begränsad i praktiken, eller utsatt för angrepp. I dag strävar den imperialistiska Europeiska Unionen efter att etablera sig som en strategiskt självständig militär och politisk maktfaktor i den inter-imperialistiska maktkampen. Ett av medlen för att uppnå detta är att angripa arbetarnas grundläggande rättigheter. Trots att Europeiska Unionen har fastställt fyra veckors betald semester per år som miniminivå organiserar den, genom Europeiska kommissionen, omfattande nedskärningar i budgeten för bland annat kultur och kulturarv för att i stället investera i upprustning. EU:s politik med pensionsnedskärningar och att tvinga pensionerade arbetare tillbaka in i arbetslivet berövar dem rätten till semester och fritid, samtidigt som unionen styr mot en krigsekonomi i strid med folkets behov.
Tillgången till semester och fritid försvåras också av de stora turistmonopol som dominerar sektorn. Officiell statistik visar att 30 procent av befolkningen inte har möjlighet att resa på semester ens en gång om året, samtidigt som de under sommaren tvingas uthärda extrem värme.
De intensiva värmeböljor som arbetarklassen drabbades av under juni månad och som orsakade tusentals dödsfall visar återigen kapitalismens omänskliga natur. Bristen på skyddsåtgärder på arbetsplatserna och avsaknaden av stadsplanering anpassad till de nya temperaturförhållandena är ett resultat av kapitalismens jakt på profit, EU:s, regeringarnas och kapitalets ”gröna” strategi samt de hundratals miljarder som läggs på imperialistiska krig i stället för på att förbereda samhället för naturkatastrofer.
Dessutom gynnas koncentrationen av transporter, bostäder och kultur till ett fåtal monopols händer av kapitalismen och den imperialistiska Europeiska Unionen. Som en följd av detta har bostadspriserna inom EU stigit med mer än fem procent sedan 2025, en ökning som tillskrivs företagsgruppers spekulationer samt stigande hyror och en allt större koncentration av hyresmarknaden. Naturmiljöer och arbetarklassens bostadsområden hotas av en turism som drivs av turistnäringens profitintressen under kapitalismen, och av privatiseringen och kommersialiseringen av natur- och livsmiljöer genom offentlig-privata partnerskap, alltid på bekostnad av deras långsiktiga och ändamålsenliga förvaltning.
Vidare leder, inom ramen för EU:s arbetsplan och det europeiska programmet för turism 2030, denna koncentration av turistmonopol också till en brutal exploatering av arbetare inom hotell-, restaurang- och turistnäringen. Dessa möter alltmer flexibla arbetsförhållanden, osäkra anställningar under sommarsäsongen samt svåra klimatförhållanden. Vi tänker särskilt på migrantarbetare och ungdomar, som utsätts för en hänsynslös exploatering.
Vi stöder säsongsanställdas kamp inom hotell-, restaurang- och turistnäringen, liksom kampen för högre löner och rätt till semester, för en värdig semester och meningsfull fritid.
Endast revolutionen och socialismens uppbyggnad har genom en centraliserad planering av ekonomin gjort det möjligt, och kommer att göra det möjligt igen för arbetarklassen och de folkliga skikten att uppnå social utveckling genom fritid, kultur och semester. Åttatimmarsdagen (i stället för arbetsdagar på tio till tolv timmar) infördes redan fyra dagar efter bolsjevikernas revolutionära maktövertagande 1917. Sovjetunionen var först med att införa betald semester under 1930-talet. Semester, inklusive kostnader för resor och boende, var kostnadsfri för arbetarna.
Endast en centraliserad organisering och planering av den samhälleliga produktionen kan säkerställa att naturmiljö och kultur skyddas och bevaras utan att underordnas den kapitalistiska profitens intressen.
Därför kan den kamp som förs av turistnäringens arbetare och andra säsongsarbetare, liksom kraven på en värdig fritid och vila, inte skiljas från kampen för kapitalismens störtande, med kommunisterna i spetsen.
