KLIMAT Över två tusen människor har dött av under årets andra värmebölja i Europa. Extremvärmen är följden av klimatförändringarna, men både Sverige och Europa är dåligt förberedda för de nya utmaningarna och riskerna, skriver Supermiljöbloggen.
Dödsfall och problem med infrastruktur och energiproduktion är inte över – nu varnar myndigheter i Frankrike och Spanien för att temperaturerna återigen kan överstiga 40 grader i början på veckan.
Utan stora förändringar i hur vi bygger våra bostäder och stadsmiljöer kommer dödsfallen att öka, oavsett hur bra varningssystemen för värme fungerar,säger Världshälsoorganisationens Europadirektör Hans Kluge. Enligt Kluge måste regeringar nu planera för värmen som en återkommande, förutsägbar utmaning som kräver permanent infrastruktur. Det fungerar inte att improvisera år från år.
Det räcker inte heller med värmen. Nu kommer översvämningarna och skyfallen, eftersom yttemperaturen på havet har nått skrämmande rekord under början av sommaren. Tropiska Stilla Havet hade rekordtemperaturer i maj, och den globala havstemperaturen toppade tidigare rekord i slutet av juni. Det betyder att atmosfären hålls varm under en längre tid, stormar får mer energi och avdunstningen ökar – med dramatiskt ökad nederbörd och översvämningar som följd.
En rapport från forskarnätverket World Weather Attribution konstaterar att samhället närmar sig gränsen för sin förmåga att hantera värmen redan vid 1,4 graders global uppvärmning.
Sverige dåligt förberett
Europa är den kontinent som värms upp fortast i den globala uppvärmningen. Förra sommaren upplevde vi extremhetta även här i Sverige, med omfattande skogsbränder och algblomning, samt uppmaningar om att spara på vatten. Sverige är dock illa förberett för att hanterade allvarliga värmerelaterade händelser som hotar framöver. I en rapport från Klimatanpassningsrådet säger man att både finansiering, lagstiftning och ansvarsfördelning behövs för att hantera framtidens extremväder. Utsläppen måste minska och samtidigt måste klimatanpassningen skalas upp.
Som vanligt varnar forskarna, medierna rapporterar, människorna oroar sig, och myndigheterna är vaga. Konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro. Kapitalismen reagerar inte innan profiten hotas, och eftersom man ständigt hittar nya vägar för utsugning är det inte troligt att staten ska lyckas ta tag i problemen. Kommunisterna tröttnar inte på att upprepa det: För att kräva åtgärder som åtminstone stoppar klimatförändringarna på dagens nivå och skyddar oss från deras effekter krävs ett folkligt tryck, en rörelse som sätter människorna i främsta rummet och gör upp med det profitdrivna samhället.
