UTRIKES FACKLIGT Amerikanska arbetsgivare spenderar uppskattningsvis omkring 1,7 miljarder dollar per år på advokatbyråer och konsulter som arbetar med så kallad union avoidance – verksamhet vars syfte är att förhindra eller begränsa facklig organisering och kollektivavtal. Beräkningen kommer från Economic Policy Institute och LaborLab och omfattar både särskilda antifackliga konsulter och större advokatbyråers arbetsrättsliga verksamhet.
Enbart externa union-avoidance-konsulter uppskattas omsätta omkring 442 miljoner dollar årligen. Amazon rapporterade 26,6 miljoner dollar i sådana utgifter under 2025, mer än någon annan enskild arbetsgivare som lyfts fram i rapporten. EPI påpekar dessutom att den verkliga totalsumman sannolikt är större eftersom alla former av rådgivning och interna HR-resurser inte behöver redovisas på samma sätt.
Siffrorna säger något viktigt om hur företagen själva värderar facklig organisering. Om kollektivavtal och fackföreningar inte påverkade makt- och vinstförhållandena på arbetsplatsen skulle det knappast finnas en mångmiljardindustri för att förhindra dem. Företagen lägger dessa pengar därför att ett organiserat arbetarkollektiv kan påverka löner, bemanning, arbetstid, uppsägningar och hur en del av företagets inkomster fördelas.
Union busting är dessutom numera en professionell tjänstemarknad. Konsulter tränar chefer, organiserar möten, kartlägger arbetsplatser och ger strategiska råd om hur en organiseringskampanj ska bemötas. Advokatbyråer använder rättsprocesser och överklaganden som kan förlänga vägen från en framgångsrik facklig omröstning till ett första kollektivavtal.
Ur ett klassperspektiv visar detta asymmetrin på arbetsplatsen. Den enskilde arbetaren måste organisera sina kollegor på fritiden eller vid sidan av det ordinarie arbetet, medan arbetsgivaren kan köpa in ett helt professionellt system för att bekämpa organiseringen med pengar som skapats genom verksamheten där arbetarna själva arbetar.
Det finns därför en viktig pedagogisk poäng i själva kostnaden. När arbetare får höra att fackföreningar är föråldrade eller onödiga kan man jämföra det med företagens eget beteende. Amerikanska arbetsgivare verkar inte betrakta facklig organisering som irrelevant. Tvärtom är de beredda att spendera enorma summor på att förhindra den.
