INRIKES Vi har alla läst om katastrofen i Nepal där ett lerskred dödade tusentals människor. Det fanns inget varningssystem, hette det, och därför utplånades befolkningen i ett par byar. Nej, det fanns det inte – eller rättare , det fanns ett varningssystem, men det var avstängt eftersom det saknades medel till drift. Och det beror på att Sveriges biståndsmyndighet Sida i förtid avslutade sitt bistånd till katastrofövervakning i Nepal bara veckor före störtfloden.
Sida tvingades korta ner sitt avtal med forskningscentret Icimod i Nepal med sex månader eftersom den svenska regeringens skar ner på biståndet. Pengarna utgjorde över en fjärdedel av organisationens grundstöd och ledde tilluppsägningar av personal som arbetade med glaciärövervakning.
Regeringen svarar genom biståndsminister Benjamin Dousa (M) att man var tvungen till detta för att kunna prioritera och fördubbla biståndet till Ukraina. Stödet till Ukraina hittills omfattar omkring 128 miljarder kronor för att stärka Ukrainas försvar mot Ryssland, och dessutom civilt och humanitärt stöd på cirka 29 miljarder kronor.
Stödet till organisationen Icimod som stod för det nepalesiska systemet var ungefär 30 miljoner kronor per år från Sveriges sida. Det betyder att de 128 miljarderna är mer än fyratusen gånger det belopp som människorna i Nepal berövades.
Det säger förstås allt om hur viktigt det imperialistiska kriget är för de svenska makthavarna. Här ser vi med glasklar tydlighet var prioriteringarna ligger – och inte är det hos fattiga bönder i Nepal.
