INRIKES En ny rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer avslöjar att utrikes födda kvinnor och flickor i Sverige upplever sämre hälsa och får mindre vård än andra grupper. De är överrepresenterade i välfärdsyrken med höga sjukskrivningstal och lider i högre utsträckning av isolering. Rapporten visar även att de använder färre preventivmedel, missar mödravårdskontroller och undviker ibland att söka vård.
Många utrikes födda kvinnor vill arbeta, men hämmas av dålig hälsa, samtidigt som arbetslöshet försämrar deras mentala välbefinnande. En del av dem avstår från att söka vård på grund av osäkerhet om var de ska vända sig, bristande ekonomiska resurser eller bristande förtroende för hälso- och sjukvården.
Rapporten, baserad på statistik, studier och intervjuer, pekar på stora hälsoklyftor baserade på kön och födelseland. Undersköterskeyrket i äldreomsorgen, där 35% har utländsk bakgrund, har högst sjukskrivningstal. Dessutom visar rapporten att utrikes födda kvinnor utsätts för mäns våld och hedersbrott, med över 68 000 kvinnor som kan ha blivit utsatta för könsstympning.
För att hjälpa gruppen utrikes födda kvinnor föreslår Kvinnojouren bland annat att tillgången till tolk ska säkras, men att det framför allt behövs ökade resurser för att förbättra livsvillkoren för utrikes födda kvinnor och flickor i Sverige.
