EKA Den 6 augusti 1945 användes ett kärnvapen för första gången i krig. USA:s flygvapen fällde atombomben “Little Boy” över den japanska staden Hiroshima med fruktansvärda följder, både vad gäller de tiotusentals som dödades omedelbart och de långtidseffekter som påverkade generationer. Det uttalande Europeisk Kommunistiska Aktion (EKA) släpper nu 80 år efter händelsen förklarar anledningarna till att USA:s ledning agerade som den gjorde och hur arvet av det beslutet fortfarande påverkar det arbetande folket i högsta grad.
EKA-uttalande: Om USA-imperialismens brott i Hiroshima och Nagasaki
Exploderandet av atombomber över Hiroshima och Nagasaki – brott som aldrig får glömmas – visade världen den hänsynslösa karaktären hos USA-imperialismen och de fruktansvärda och förödande konsekvenserna av kärnvapenanvändning. Beslutet att fälla atombomber över Hiroshima (6 augusti 1945) och Nagasaki (9 augusti 1945) var kalkylerade maktdemonstrationer från imperialismens sida, riktade inte bara mot Japan utan också mot Sovjetunionen och den globala kommunistiska rörelsen. Genom att släppa lös en aldrig tidigare skådad destruktiv kraft försökte USA säkra en efterkrigsdominans över Östasien och avskräcka andra folk från att följa en socialistisk väg.
Förstörelsen av Hiroshima och Nagasaki var ett budskap från imperialismen till Sovjetunionen om att USA hade kärnvapen och därför skulle diktera världsordningen efter kriget. Det syftade till att befästa USA:s hegemoni i Japan och avskräcka befrielsekamper världen över genom att visa upp det ultimata massförstörelsevapnet.
Dessa syften avslöjade den kapitalistiska rivaliteten och den geopolitiska konkurrensen. Bombningarna blev sinnebilden för hur avancerad militärteknik under kapitalismen orsakar oproportionerligt lidande bland den arbetande och jordbrukande befolkningen.
Över 200 000 människor dog omedelbart eller avled senare till följd av brännskador, undernäring och strålningsrelaterade sjukdomar. Många av deras efterlevande bar på skadade gener som fördes vidare till deras barn.
Snarare än att säkra en varaktig fred, såsom imperialisterna hävdade, inledde bombningarna av Hiroshima och Nagasaki kapprustningen, då USA snabbt började utveckla ännu kraftfullare termonukleära vapen.
Trots kommunisternas och fredsrörelsens ansträngningar fortsätter imperialismen att utveckla kärnvapenproduktionen, samt andra massförstörelsevapen som hotar mänsklighetens och planetens framtid.
Under en lång tid har kärnvapenarsenalerna varit tillräckliga för att förstöra världen, men ändå fortsätter upprustningen. Utvecklingen av kärnvapenteknologi har spridit sig till haven och rymden, och världen har också bevittnat utvecklingen av mindre kärnvapen för så kallat ”taktiskt” bruk, vilket ökar risken för eskalering till fullskaligt kärnvapenkrig. Med ett allt större beroende av avancerad teknologi dras allt fler sektorer av den kapitalistiska ekonomin in i vapentillverkningens kretslopp, vilket ytterligare accelererar kapprustningen.
Samtidigt som världen står inför avgörande problem såsom fattigdom, hunger, undernäring, luftförorening, miljöförstörelse och krig, ökar imperialismen sina militära budgetar på bekostnad av utgifter för folkets grundläggande sociala och ekonomiska behov. Avledningen av vetenskapliga och tekniska resurser till militära ändamål innebär ständigt ökande angrepp på folkets rättigheter i de kapitalistiska länderna, däribland rätten till hälsa, utbildning, bostäder och sociala satsningar. Uttömningen av naturresurser, både energikällor och råvaror, samt den miljöförstörelse som kapprustningen orsakar, utgör ett ständigt hot mot världen.
De förevändningar som EU, USA, NATO och Israel använder om grön omställning eller förhindrande av kärnvapenspridning – något de ensidigt tillskriver sina kapitalistiska rivaler – är provocerande och har nyligen lett till bombningarna av Iran.
Koncentrationen av enorm ekonomisk makt i händerna på monopolkapitalet och konkurrensen mellan imperialistiska centra och allianser skapar och upprätthåller de förhållanden som leder till imperialistisk aggression och krig. Kampen mot imperialistiska krig, våra regeringars delaktighet i dessa, kapprustningen och kampen för kärnvapennedrustning och eliminering av andra massförstörelsevapen förblir en avgörande del av arbetarklassens och folkens kamp mot det kapitalistiska systemet och det förtryck, den exploatering och den misär det medför.
Endast socialismen – det kollektiva ägandet, kontrollen och socialiseringen av produktionsmedlen samt vetenskaplig och teknologisk utveckling – inte kapitalistisk konkurrens, kan undanröja hotet om kärnvapenförintelse och garantera fred och välstånd för folken.
