UTRIKES FACKLIGT Den portugisiska landsorganisationen CGTP-IN har utlyst en ny massiv protestmarsch i Lissabon den 13 januari 2026 mot regeringens arbetsrättsreform. Demonstrationen ska gå genom centrum fram till nationalförsamlingens byggnad, där en namninsamling med tusentals underskrifter ska överlämnas direkt till premiärminister Luís Montenegro. Facken beskriver reformpaketet som ett frontalangrepp på de arbetarnas rättigheter och kräver att det dras tillbaka i sin helhet.
Beslutet kommer bara veckor efter den första nationella generalstrejken på tolv år, den 11 december, då CGTP-IN och UGT tillsammans lamslog stora delar av landet. Järnvägstrafiken stod stilla, hundratals flyg ställdes in och skolor hölls stängda. Trots det sociala trycket vägrar Montenegros mitten-höger-regering att backa. Regeringen försvarar liberaliseringen av arbetsrätten med välbekanta argument om ”flexibilitet”, ”konkurrenskraft” och framtida lönelyft, medan facken pekar på att reformerna i praktiken gör det lättare att säga upp, kringgå kollektivavtal och normalisera otrygga jobb.
Konflikten har därmed gått in i en utdragen styrkemätning mellan regeringen och den organiserade arbetarklassen. För CGTP-IN handlar januarikonfrontationen inte bara om en enskild lag, utan om att försvara resterna av de sociala landvinningar som arbetare och offentliganställda kämpat fram sedan diktaturens fall. När generalstrejken nu följs av en riktad massmarsch mot parlamentet är målet att visa att motståndet inte var en engångsprotest, utan början på en längre kampanj mot arbetsköparnas offensiv.
Arbetsköparnas behov av ”flexibilitet” betyder i praktiken otrygga jobb, höjt arbetstempo och svagare fack
Portugal blir därmed ett tydligt exempel på hur samma klasspolitik drivs i hela EU: under täckmanteln ”modernisering” försöker regeringar göra arbetskraften billigare och mer utbytbar för kapitalet. Arbetsköparnas behov av ”flexibilitet” betyder i praktiken otrygga jobb, höjt arbetstempo och svagare fack. Att arbetarklassen organiserar generalstrejk och massmarsch mot detta är inte ett ”hinder för tillväxt”, utan en nödvändig självförsvarskamp mot en ordning där vinsterna skyddas och arbetsvillkoren offras.
