FACKLIGT INRIKES Äldre människor som inte får hjälp fast de larmar är kanske det mest uppenbara när det gäller brister i omsorgen av människor på vårdboenden – men det är trots allt undantag att pressen på de anställda går så långt att de faktiskt missar det livsavgörande.
Det vanliga är att otillräcklig personal stressar och springer benen av sig varje dag för att hinna med åtminstone det mest basala i omvårdnaden av sina patienter. De arbetar intensivt dagen lång, men de går hem utarbetade och med tunga samveten, samtidigt som de människor som byggde upp vårt samhälle blir satta på undantag eftersom de inte är lönsamma längre.
Fackförbundet Kommunal har gjort en undersökning som visar hur illa det är ställt.
Rapporten visar att 43 procent av äldreomsorgens personal upplever att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig .Endast 36 procent av personalen upplever att de har förutsättning att ge god omsorg varje dag.
– Äldreomsorgen är på väg att gå sönder. Medlemmarna i Kommunal springer allt fortare för att täcka upp den akuta personalbristen – men hur länge orkar de? Situationen är ohållbar, och politikerna har vänt ryggen åt äldreomsorgen, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande i Kommunal.
Detta drabbar naturligtvis omsorgens kvalitet. I rapporten uppger 18 procent att bemanningen är så låg att det innebär en risk för de äldre varje dag. Förbundet kräver bland annat ökad insyn i äldreomsorgens bemanning samt bemanningsriktlinjer, så att bemanningen utgår efter behov.
– Det här är inte bara siffror – det är människors vardag. Det är äldre som lämnas utan trygghet och personal som går hem med samvetsstress. Beslutsfattarna måste agera innan det är för sent, säger Malin Ragnegård.
Och ändå drar facket inte den självklara slutsatsen: de äldre och de som jobbar med att ta hand om dem är lågprioriterade för att de inte kan generera profit. Det handlar om förvaring av människor som inte kommer att blir friskare och som anses ligga kapitalet till last. Det enda som kan hjälpa både de äldre och personalen är att facket tar aktiv strid för en värdig äldrevård, rapporter och ord räcker inte även om de är ett första steg. Värdighet kommer i kamp, och i slutändan genom uppbygget av ett socialistiskt samhälle där vård inte behöver vara lönsam.
