VETENSKAP Ett av de största hoten mot samhället är faktiskt antibiotikaresistens – när man inte längre kan bota vanliga infektioner, och när man inte kan utföra vanliga operationer för att patienten inte kan skyddas mot infektion efteråt.
När man tänker sig att människor återigen kommer att dö av lunginflammation eller av svåra benbrott som inte kan opereras så inser man förstås faran, och Riktpunkt har tidigare lyft betydelsen av att hantera risken på ett planerat sätt, bland annat med forskning för att utveckla nya läkemedel. Nu kommer goda nyheter:
Två nya antibiotika
Forskare vid University of Warwick och Monash University har upptäckt en lovande ny antibiotika som kan bekämpa farliga, läkemedelsresistenta bakterier som MRSA och VRE. Det nya ämnet kallas pre-metylenomycin-C-lakton. Det visade sig ha “gömt sig” som en mellanprodukt i den process som används för att bilda den redan kända antibiotikan methylenomycin A. När forskarna undersökte dessa mellanprodukter upptäckte de att två av dem faktiskt var mycket starkare än den färdiga antibiotikan.
Tester visade att pre-metylenomycin-C-lakton var över 100 gånger mer effektiv mot vissa bakterier, särskilt Staphylococcus aureus och Enterococcus faecium, som orsakar svårbehandlade infektioner. Dessutom såg forskarna inga tecken på att bakterierna snabbt utvecklade resistens mot det nya ämnet, vilket är mycket lovande. Nästa steg är att testa antibiotikan vidare i så kallade prekliniska studier. Om resultaten fortsätter vara positiva kan upptäckten bli ett viktigt bidrag i kampen mot antibiotikaresistens och potentiellt rädda många liv.
En annan ny upptäckt är lariocidin, ettt nytt ämne som kan bli den första helt nya klassen antibiotika på nästan 30 år. Det hittades i jord från en trädgård i Kanada. Ämnet blockerar den bakteriernas förmåga att tillverka proteiner, vilket gör att de dör. Eftersom den verkar på ett nytt sätt kan den kringgå vanliga resistensmekanismer, och forskarna såg låg risk för att bakterier snabbt utvecklar motståndskraft.
I laboratorietester stoppade lariocidin tillväxten av mycket svårbehandlade bakterier. Lariocidin kan dessutom produceras biologiskt i bakterier, vilket kan göra tillverkningen mer skalbar än komplicerad kemisk syntes. Än så länge befinner sig lariocidin i ett tidigt, så kallat prekliniskt stadium, men om utvecklingen av medlet lyckas kan det bli ett viktigt nytt vapen mot den växande antibiotikaresistensen.
Bakterieätare – Stalins bidrag till forskningen
Ordet bakteriofag betyder bakterieätare. Forskningen om bakteriofager har pågått under ett helt sekel, men när antibiotika upptäcktes föll fagforskningen i glömska. Idag är den ett alternativ till antibiotika, men den har sina problem.
– Bakteriofager är effektiva precisionsverktyg när man vill bekämpa en viss infektion. Medan antibiotika ofta slår ut alla bakterier, är bakteriofager väldigt kräsna och specialiserar sig på en viss typ av bakterier. Det kluriga är bara att hitta rätt fag till rätt bakteriell patogen, säger Vasili Hauryliuk, professor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet.
Nu använder bakterierna faktiskt också försvarssystem för att vinna över bakteriofagerna. Mär en bakterie infekteras av en fag utlöser den en självmordsmekanism och offrar sig, så att fagen inte kan föröka sig och angripa andra bakterier. Det kan man forska om och förstå hur man övervinner – men det kan bli bakterienas undergång: I princip skulle man nämligen kunna använda den nyupptäckta mekanismen till att sätta igång självmordssystemet artificiellt och lura bakterier att stänga ner sig själva utan att de ens är angripna av bakteriofager.
Och vad har nu det med Stalin att göra? Jo, han sponsrade en gång i tiden bakteriofagforskningen vid ett institut i Georgien. Där fortsatte man med bakteriofager i skymundan tills vi fick dagens problem med resistenta bakterier.
Allt det här – både de nya ämnena och de alternativa vägarna – betyder att vi faktiskt kan hoppas bekämpa det som kallas ”den tysta pandemin”, åtminstone om vi skapar ett samhälle där forskning inte behöver leda till patent och dyra produkter, utan där nya rön direkt kommer människorna till godo.
