FACKLIGT SSAB har slagit fast att deras stålverksbygge i Luleå inte är en farlig arbetsplats, och nu ska arbetet återupptas efter runt 30 oförklarade sjukdomsfall. Man menar att inga gränsvärden överskridits på byggarbetsplatsen.
Men trots att SSAB utfört 150 000 gasmätningar som inte visar på några faror, varnar nu byggföretaget NCC:s oberoende rapport från konsultfirman Ensucon för att mätunderlagen är otillräckliga. Det finns mätningar från en stationär mätbod som visar att det sker återkommande kraftiga dammtoppar med kraftiga partikelhändelser på arbetsplatsen. Ensucon rekommenderar att man gör nya riktade provtagningar vid dammtopparna för att kunna utreda det exakta innehållet.
Farliga ämnen som uppmätts i andra prover ligger under gällande gränsvärden, men Karin Staaf, sakkunnig kemiska arbetsmiljörisker vid Arbetsmiljöverket betonar att det kan handla om något helt annat som helt enkelt inte mätts.
Tobias Wagner, presstalesperson på SSAB, tycker inte att företaget i nuläget behöver kommunicera kring mätningar och mätresultat. Han menar att dammtopparna på upp till 0,7 mg/m³ partiklar ligger väl under Arbetsmiljöverkets gränsvärde på 2,5 mg/m³.
Nu är det dock så, att gränsvärdet på 2,5 mg/m³ gäller för små partiklar av oorganiskt damm som sten, betong eller mineraler som kan andas in. För vissa hälsofarliga partiklar är gränsvärdet mycket lägre, skriver SVT. Och därmed fortsätter naturligtvis både forskare och arbetare att undra vad mätningarna av vanadin som omvandlats till livshotande vanadinpentoxid visar.
SSAB skriver att återstarten av byggarbetet sker i dialog med entreprenörer, fackliga företrädare och Arbetsmiljöverket. Claes Danell, ordförande för Byggnads Norrbotten, säger att de många mätningarna som gjorts skapar trygghet, fast arbetarna givetvis är oroliga över sjukdomshistoriken:
– Någon gång måste ju bygget starta, menar han.
De vaga orsakssammanhangen i rapporterna, oklarheten om ifall det farliga ämnet verkligen har innefattats i mätningarna och bristen på specifika uttalanden om vanadin borde snarare föranleda fortsatt stopp på byggandet – för någon gång måste man ju få reda på vad som egentligen hände.
