UTRIKES FACKLIGT Arbetsköparorganisationen Offshore Norway har varslat lockout mot oljeservicearbetare som deltar i strejken organiserad av facket Safe. Från den 27 juni ska över 1 200 arbetare stängas ute från arbetsplatserna. Undantag görs endast för personal som behövs för säkerhet och beredskap vid undervattensolyckor.
Konflikten gäller löner och villkor i den norska oljeservicesektorn. Strejken har redan påverkat borrningsarbeten på norsk sockel och lett till stopp eller förseningar på flera anläggningar. Arbetsköparnas svar är nu att använda lockout som vapen för att tvinga fram eftergifter eller föra konflikten mot statlig tvångsmedling.
Lockout visar klassförhållandet utan försköning. När arbetare strejkar kallas det ofta störning, ansvarslöshet eller hot mot samhällsekonomin. När kapitalet stänger ute arbetare från deras arbetsplatser kallas det däremot ett lagligt konfliktmedel. Men innehållet är tydligt: arbetsköparna använder sin kontroll över arbetsplatsen för att pressa arbetarklassen.
Norge är en av Europas viktigaste olje- och gasproducenter. Sektorn ger enorma inkomster till stat, bolag och kapitalägare. Ändå måste arbetarna som håller produktionen, borrningen, servicen och säkerheten igång kämpa för löner och villkor. Det visar att rikedom i en sektor aldrig automatiskt leder till rättvisa för dem som producerar den.
Arbetsköparnas lockout är också ett försök att flytta konfliktens tyngdpunkt. I stället för att diskutera arbetarnas krav på skäliga löner gör man konflikten till en fråga om ordning, leveranssäkerhet och produktion. På så sätt försöker kapitalet få arbetarnas kamp att framstå som problemet, trots att det är vägran att möta kraven som skapat konflikten.
Arbetarklassens styrka i energisektorn ligger i dess strategiska position. När oljeservicearbetare strejkar påverkas hela kedjan av borrning, underhåll och produktion. Det är därför arbetsköparna reagerar så hårt. De vet att arbetarnas kollektiva makt kan hota vinsterna.
Lockouten i Norge visar att klasskampen inte försvinner i “välfärdsstater” eller högteknologiska sektorer. Så länge produktionen styrs av kapitalets intressen kommer arbetsköparna att använda alla lagliga och politiska medel för att försvara sin makt. Arbetarnas svar måste vara sammanhållning, strejkberedskap och internationell solidaritet med alla som kämpar mot kapitalets offensiv.
