EKA Europeisk Kommunistisk Aktion har gjort ett uttalande på årsdagen för de amerikanska bomningarna av Hiroshima och Nagasaki – en fruktansvärd händelse som kostade hundratusentals människor livet och för alltid gjorde kärnvapenkrigets fasor tydliga för folken. Rikptpunkt publicerar uttalandet i översättning nedan:
USA:s brott i Hiroshima och Nagasaki mot bakgrund av det eskalerande imperialistiska kriget och kärnvapenhoten mot folken
För 81 år sedan förvandlade den amerikanska krigsmaskinen Hiroshima och Nagasaki till ruiner. Hundratusentals civila – arbetare, kvinnor, barn och äldre – dödades i dessa massmord, de enda tillfällen då kärnvapen använts i krig. Dessutom skadades tusentals människor – de som överlevde med brännskador och andra skador orsakade av kärnvapenkatastrofen, liksom de som än i dag lever med de långsiktiga konsekvenserna av bombningarna. De brottslingar som är ansvariga för dessa handlingar har aldrig ställts till svars.
Den borgerliga myten att bomberna fälldes för att ”rädda liv” och tvinga fram en snabb kapitulation är en lögn som motbevisas av historien själv. Japans krigsekonomi hade redan slagits sönder genom den marina blockaden och brandbombningarna av 67 städer. Japan sökte aktivt en väg ut ur kriget och undersökte möjligheterna att förhandla fram en vapenvila via Moskva. Den amerikanska ledningen visste att Sovjetunionens ingripande i kriget vid denna tidpunkt skulle leda till en ovillkorlig kapitulation utan något behov av en invasion. Trots detta valde Washington massutplåning.
De verkliga motiven var kallt beräknade. Den amerikanska militären ville testa ett nytt massförstörelsevapen mot tättbefolkade städer som tidigare inte bombats och samla in data om sprängverkan och strålning på levande människor. Det överordnade politiska syftet var att visa upp ett terrorvapen som kunde riktas mot Sovjetunionen. Truman fördröjde medvetet Potsdamkonferensen i väntan på besked om att provsprängningen av bomben hade lyckats, och använde sedan förintelsen av Hiroshima och Nagasaki som upptakten till det kalla kriget. Det handlade om atomutpressning – en rå maktdemonstration avsedd att befästa USA globala hegemoni medan Röda armén fortfarande avancerade efter att ha krossat fascismen.
USA, NATO, EU och andra imperialistiska krafter som konkurrerar med dem hotar idag de arbetande massorna med kärnvapen. I Ukraina fortsätter det imperialistiska kriget mellan alliansen USA–EU–Nato och det kapitalistiska Ryssland, med allt tyngre vapenleveranser och öppna diskussioner om användning av taktiska kärnvapen. Den israeliska folkmordsstaten beväpnas, finansieras och skyddas politiskt av USA och EU samtidigt som den dödar människor i Palestina, Libanon och Syrien och tillsammans med USA genomför angrepp mot Iran. Nato tränger allt djupare in i Asien och Stillahavsregionen och skärper den kapitalistiska konfrontationen med Kina. Biljoner satsas på att modernisera kärnvapenarsenalerna, nya amerikanska kärnvapen placeras ut på europeisk mark och nedrustningsavtal rivs upp ett efter ett. Samtidigt som de amerikanska kärnvapenbestyckade bombplanen sprider död och förödelse över Iran upplåter Europas regeringar sitt territorium, sina militärbaser och sitt luftrum och gör därmed kontinenten till en startpunkt för imperialistiska krig, vilket samtidigt gör den till ett förstahandsmål för vedergällning.
Samtidigt går flera europeiska stormakter öppet fram med att skaffa eller utöka sina egna kärnvapenarsenaler. Den franska bourgeoisien driver moderniseringen av sina kärnvapen vidare och framställer sin avskräckningskraft som en ”europeisk” avskräckningskraft. I Polen förespråkar regeringen och den härskande klassens företrädare öppet utvecklingen av ett eget kärnvapenprogram och överger de sista skenbara begränsningarna från efterkrigstiden. Under parollen ”strategisk autonomi” förbereder EU:s härskande klass en ny kapprustning mellan de kapitalistiska makterna, driven av de imperialistiska motsättningarna och behovet av att säkra sin andel av världens rikedomar. Samtidigt offras arbetarnas och folkens rättigheter och behov för de militära upprustningarna. Strävan efter europeiska kärnvapen ökar risken för en kärnvapenkatastrof och fördjupar kontinentens underordning under monopolkapitalet.
Imperialistiskt krig, imperialistisk ”fred” med pistolen riktad mot folkens huvuden och hotet om en kärnvapenförintelse har sin grund i monopolkapitalismens själva natur i dess sönderfallandeoch parasitära stadium. Det är ett system som inte kan reproducera sig utan att exploatera, förtrycka och militarisera hela kontinenter. Kampen för fred kan därför inte skiljas från kampen mot grundorsaken – kapitalismen själv.
Europas folk måste kämpa för utträde ur Nato, EU och alla imperialistiska allianser samt mot all utveckling av kärnvapen. Minnet av Hiroshima och Nagasaki är inte en uppmaning till passiv sorg. Det är en uppmaning att skärpa klasskampen, bryta med det kapitalistiska systemet och lägga makten i arbetarnas och folkens händer. Framåt för en värld utan imperialism och utan kärnvapen – för socialism och kommunism!
