Med anledning av de nu upptinade relationerna mellan Kuba och USA fann Aftonbladet, Nordens mest lästa tidning, det nödvändigt att för läsekretsen beskriva det elände som Kubas befolkning lever under och att deras framtid nu ser ljus ut då USA:s president besöker landet.
Lördagen den 19 mars kunde därför tidningens utrikespolitiske expert Wolfgang Hansson meddela på en helsidesartikel att internet i princip var förbjudet och oåtkomligt för den kubanska allmänheten.
Jag drar mig till minnes min och min dotters tankar inför julen för snart 10 år sedan. Vi ville göra något annat då vi båda var trötta på julskinkan och Kalle Anka. Vi beslutade oss därför att fira jul och nyår på Karibiens Pärla, Kuba. När vi väl beslutat oss om detta tyckte vi att vi kunde förena nytta med nöje och genom SKP:s internationella utskotts försorg kunde vi även inboka ett möte med Kubas Kommunistiska Parti samt ett möte med det kubanska byggnadsarbetareförbundet. Förutom detta så ägnade vi tiden åt att besöka Havannas alla sevärdheter samt bad och solsken. Dessutom hade Maria fått för sig att vi nästan varje dag måste besöka ett internetcafé i Havanna då hon absolut måste stå i ständig förbindelse med sina kompisar på nätet. Så var det alltså med internetförbudet på Kuba för snart 10 år sedan.
Om detta var allt kunde vi vara glada men så är det inte.
Söndagen den 20 mars kunde TV4 på sin nyhetskanal meddela tittarna om en cyberattack mot Sverige. En attack som hade kunnat slå ut hela Sveriges IT-system och man trodde, och det var man noga med att påpekade att man inte visste men trodde, att det hela var organiserat från Ryssland.
I TV4 och dess morgonprogram den 20 mars följde man upp det hela med en diskussion om vad som skulle kunna hända om det som inte hade hänt hade hänt och om vilket man gissade Ryssland hade planerat att slå ut Sveriges IT-system. Hade ryssarna då kunnat invadera Sverige och Gotland om det som inte hade hänt hade hänt.
Två lysande exempel på den moderna hjärntvätten och samtidigt exempel på Riktpunkts oumbärlighet för den sanningstörstande.
Lars Lundberg
