Positivt tänkande har fått något av dålig klang i många vänsteröron. Det utbasuneras från olika gurus att orsaken till att 1 % av jordens befolkning har 96 % av inkomsterna beror på att de har ett positivt tänkande. Bortsett från att de då presenterar siffror som kanske även många marxist-leninister tycker är överdrivna ur exploateringssynpunkt, så reser det frågan om en radikal människa alltid måste vara sur. Lugn bara lugn, positivt tänkande var en naturlig del av sovjetisk psykologi och en verklighet för massor av Ivan och Olga.
Sovjetiska forskare utvecklade idéer som har likhet med Maslow. Och även han hade ju ett materialistiskt grundtänk. Tanken är att fokusera på att människans förmåga till stordåd blir sant ”mänsklig”. I stället för att som mycket av psykologin bara undersöka det vämjeliga hos människans sinne så ville man söka efter det toppresterande. Alexander Romen var en förgrundsfigur i det här arbetet och redan på 50-talet utforskade han bl.a. yoga. Han utvecklade metoder för att via hjärnan reglera kroppstemperatur och annat.
Det är kanske inte plats för att redogöra för alla tekniker som sovjetiska kosmonauter och idrottsmän använde för att prestera. Men ett enkelt tips är att visualisera det man vill ska hända och spela upp det i tanken som en film. Att verkligen realistiskt programmera in framgång.
Med OS i färskt minne kan det vara skäl att påminna om Sovjetunionens kolossala medaljskörd i sportsammanhang. Och även att idrotten i Sovjet var ett massfenomen som inte bara handlade om att tävla mot andra utan främst om att utvecklas som individ. Och att mål inte bara gällde femårsplanen utan var en viktig del för idrottare i ssru. Så att ”att alltid vara en vinnare” är i linje med sovjetiskt tänkande.
Anders Granö
