Under ett och ett halvt år har aktivister över hela Sverige gjort vad den svenska regeringen har undanhållit sin befolkning, nämligen talat klarspråk om de planerade nya avtalsbindningar som Sverige tänker ingå med militäralliansen NATO och påvisat avtalens förödande konsekvenser. Kommunisterna har deltagit i denna utomparlamentariska kamp.
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) har såsom andra kommunistiska och arbetarpartier stor erfarenhet av olika imperialistiska sammanslutningar som NATO och EU. Vårt parti vill avslöja hur de imperialistiska sammanslutningarna på de mest skilda sätt agerar mot folken i alla länder, även i Sverige. Vår kamp har som mål att Sverige ska gå ut ur EU och vare sig direkt eller indirekt ansluta sig till NATO.
Den borgerliga och den socialdemokratiska propaganda som även Vänsterpartiet accepterar, är att direkt eller indirekt medverka eller samarbeta med de ”internationella sammanslutningarna”. De flesta partierna och kapitalet har för avsikt att genom det så kallade Värdlandsavtalet ansluta Sverige till NATO, precis som de gjorde med EU.
Vi kommunister känner mycket väl till att NATO och EU är imperialistiska organisationer. Alla de krig och militära interventioner som ägt rum sedan dessa organisationer bildades har de själva initierat eller deltagit i. Bara de senaste åren i Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Libyen, Centralafrikanska Republiken, Syrien, Ukraina och listan kan göras längre. Den enda ”frihet” som de imperialistiska organisationerna kan garantera är kapitalets frihet att exploatera arbetarna och det enda som kapitalet arbetar för är hur de stora monopolföretagens intressen ska gynnas på bästa möjliga sätt.
Vi lever i den tid av kapitalism som enligt Lenin betecknas som imperialistisk.
1. Koncentration av produktion och kapital har uppnått ett så högt utvecklingsstadium, att det skapat monopol, vilka spelar den avgörande rollen i hela det ekonomiska livet.
2. Bankkapitalets sammansmältning med industrikapitalet och uppkomsten av en finansoligarki på grundval av detta “finanskapital”.
3. Kapitalexporten får till skillnad från varuexporten en alldeles särskild betydelse.
4. Internationella monopolistiska sammanslutningar av kapitalister delar upp världen mellan sig.
5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.
Enligt Lenins kriterier betecknar vi kommunister ett kapitalistiskt land som imperialistiskt.
I världen av idag sägs ca 200 stater ha en ”politisk självständighet”, men det är ett ojämlikt beroende som liknar en imperialistisk ”pyramid” där varje kapitalistisk stat har en egen plats, utifrån sin utveckling (ekonomisk, politisk, militär). Denna plats kan förändras. Borgarklassen, den härskande klassen i varje stat, är intresserad av att bilda internationella allianser. Å ena sidan för att bättre utnyttja arbetarklassen i sitt land. Å andra sidan för att få en större del av ”kakan” från andra länder, att omfördela till sin egen fördel för att få större delar av marknader, energikällor, råvaror, transportvägar och så vidare. Därför har imperialistiska sammanslutningar som NATO och EU bildats. Dessa sammanslutningar försöker med alla medel att försvara borgarklassens gemensamma intressen från alla medlemsstater. Att göra sina monopolföretag större, att bli bättre på att försvara sig i en konkurrensmarknad, att tillsammans motarbeta arbetarrörelsen och de revolutionära kommunistiska partierna.
De gemensamma mål de för tillfället har tar inte bort de enskilda staternas och företagens egna och nationella intressen eller de interna motsättningar som finns inom varje imperialistisk organisation. Vi kan till exempel ge akt på stora motsättningar mellan USA och Tyskland eller mellan Tyskland och Frankrike. Kommunisterna måste kämpa för att störta borgarklassen och inte ställa sig till förfogande för någon nations borgarklass.
Kommunisterna anser också att EU och NATO inte kan förbättras eller komma till folkets tjänst. Därför måste vi lämna varje imperialistisk organisation.
Nu försöker den socialdemokratiskt styrda regeringen med i stort sett alla partiernas godkännande att smygansluta Sverige till NATO genom Värdlandsavtalet. Även Vänsterpartiet som verkar vara motståndare var anhängare till “Partnerskap för fred” som ledde till detta avtal. Detta måste vi bekämpa.
Vi kommunister som analyserar situationen utifrån den vetenskapliga socialismens grunder, vet att krigen är en fortsättning av den imperialistiska politiken. Kriget är ett resultat av den konflikt som finns mellan de olika ekonomiska intressen som genomsyrar hela det kapitalistiska systemet. Därför är kriget en oskiljaktig del av det kapitalistiska systemet, liksom alla de ekonomiska kapitaliska kriser, arbetslöshet, fattigdom och så vidare.
Allt detta gör att kampen för ett socialistiskt samhälle ska bli ännu mer aktuell, där produktionsmedlen ska ägas av folket och inte av ett fåtal kapitalister. Vinsterna ska gå till samhället och folket, och inte bli kvar i några få enskilda kapitalisters fickor. Detta kan direkt kopplas till kampen mot de imperialistiska krigen- och den ”fred” som skapas av imperialismen och förbereder nya erövringskrig.
Därför är Sveriges Kommunistiska Parti mot NATO och Värdlandsavtalet.
Därför kräver Sveriges Kommunistiska Parti att ingen svensk soldat ska skickas till andra länder för att kriga för imperialismens intressen.
Därför anser Sveriges Kommunistiska Parti att krigsproduktion måste omvandlas till civil produktion.
Vi kallar alla arbetare, småbönder, småföretagare, kvinnor, ungdomar och alla progressiva människor att protestera och visa sitt motstånd till den politik som kapitalet och dess politiska partier påtvingar folket i Sverige.
Nej till imperialism!
Nej till NATO!
