Så har det återigen hänt, det är inte första gången och sannolikt inte den sista heller. Än en gång har vi arbetande LO-medlemmar via media fått kunskap om hur det blir när våra företrädare leker direktörer av den sämsta modellen.
Det har hänt tidigare, vi minns alla när Hasse Ericsson i Transport lekte direktör, när LO:s ordförande Stig Malm gjorde det eller när Byggnads förbundsordförande gjorde det, bara för att ta några exempel. För att inte nämna när Ola Rask gjorde Byggnads studiegård Rönneberga till sin egen herrgård där han rikligt såg till att hans familj inte behövde sakna vare sig rikedomar eller bostäder.
Gemensamt för alla dessa så kallade affärer är att ropen på avgång av styrelser eller delar av styrelser varit något som varit unisont från LO-medlemmarna och resultaten har också varit att de mest korrumperade fackliga företrädarna tvingats att avgå med avgångsvederlag i mångmiljonklassen så att de haft sin framtida försörjning tryggad i evig tid. Däremot har man inte lyckats med att få bort den atmosfär som gynnar och föder korruptionen hos våra företrädare. De som tvingats att avgå har omedelbart ersatts av nya mutkolvar.
I dag ställs kravet på att hela Kommunals ledning måste avgå, det är ett självklart krav då de så uppenbart visat sig vara direkt ovärdiga att företräda vårt lands största fackförening med 500 000 medlemmar. Däremot så löser det inga problem då de kommer att ersättas av nya krafter som anammar det kapitalistiska produktionssystemet och därmed kommer att låta sig korrumperas, i annat fall skulle vi slippa dessa återkommande skandaler.
Vad som behövs och som är ett överlevnadskrav för oss LO-medlemmar är att sossepartiet kastas ut från LO-borgen och våra förbundsledningar. Lyckas vi inte med det, då kommer vi heller aldrig att få en kämpande fackföreningsrörelse som vågar och kan ta strid mot det kapitalistiska produktionssystemet, ett system vars grundfundament är förtrycket av den arbetande människan. Det betyder inte att våra fackliga kamrater som vart fjärde år när de står framför valurnan och lägger i en valsedel med partibeteckningen SAP skall kastas ut, de har naturligtvis sin självklara plats i vår fackliga gemenskap. Däremot måste vi kasta ut alla våra fackliga företrädare som ser facket som en del av SAP och det kapitalistiska systemet.
Dessvärre förlamar sossepartiet den fackliga rörelsen ända ned till den enskilda arbetsplatsen. För en tid sedan var undertecknad ombud från Byggnads på GävleDalas LO-distrikts årsmöte. På årsmötet kunde några representanter från Kommunal i Dalarna berätta om hur svårt det var för Kommunals medlemmar i en dalakommun där personalbristen var enorm på ett äldreboende. Det fick till följd att Kommunals medlemmar hade en psykosocial arbetsmiljö som var odräglig samt att äldreboendets hyresgäster knappast fick den omvårdnad som de var berättigade till.
Undertecknad föreslog då att årsmötet skulle överlåta åt den kommande styrelsen för LO-distriktet att arrangera en uppvakning av kommunledningen samt en demonstration för att påvisa dels personalbristen samt de äldres berättigade krav om en värdig livssituation.
Mitt förslag blev först bemött med en isande tystnad sedan förklarade ombuden från Kommunal att det var det absolut dummaste de någonsin hade hört.
Jag begärde replik och påtalade att Kommunals ombud för bara några minuter sedan redogjort för de enorma problem som fanns i kommunen.
Återigen begärde Kommunals ombud ordet och förklarade för mig och de övriga ombuden att kravet var omöjligt då det skulle kunna uppfattas som kritik mot partiet (SAP). Lärdomen av det årsmötet var alltså att det var viktigare för Kommunal i Dalarna att värna om sossepartiet än att slåss för medlemsintresset.
Innan dess att vi har slängt ut sossepartiet från den fackliga rörelsen får vi räkna med att skandalerna med fackliga företrädare som leker direktörer kommer att fortsätta med jämna mellanrum.
Lars Lundberg
