Är nationen en social konstruktion? Står idén om nationen i vägen för socialismen? Finns det någon motsättning mellan nationalism och internationalism?
”Nation”, ”stat”, ”nationalism” och ”internationalism” är begrepp som florerar i samhällsdebatten. I en tid av imperialistiska krig, ideologisk urvattning och allmän förvirring tar vi oss an uppgiften att med hjälp av Lenin, Stalin och Lager reda ut begreppen och återaktualisera det som är väsentligt för vår förmåga att analysera samtiden. ”Stalin och nationsbegreppet” är den första delen av tre i artikeln.
Stalin och nationsbegreppet
I artikeln ”Marxismen och den nationella frågan” från 1913 definierar Josef Stalin nationsbegreppet. Som vi ska se är nationen som företeelse något relativt nytt i mänsklighetens historia. Enligt Stalin har nationen ingenting att göra med ”rasgemenskap” eller ”stamgemenskap”. Även om statsbärande sammanslutningar har funnits genom hela historien kan dessa inte betraktas som nationer. Till exempel var varken romarriket eller Alexander den stores rike några nationer och det var inte heller de kungariken och furstendömen som fanns i Europa under medeltiden. Inte heller 1913 års Österrike eller tsarens Ryssland var nationer. Dessa riken utgjorde inte nationer då de inte uppfyllde alla de fem kriterier som Stalin definierar. Vi går igenom kriterierna i turordning:
Varaktig gemenskap
För att en nationell gemenskap ska komma till stånd krävs en varaktig gemenskap mellan människor över en mycket lång tid. Varken romarriket eller Alexanders rike var några nationer då de bestod av tillfälliga och löst sammankopplade grupper av människor som ständigt förändrades i och med att nya områden erövrades och andra förlorades.
Gemensamt språk
En nationell gemenskap är omöjlig utan ett gemensamt språk. I till exempel Österrike fanns såväl tjecker och tyskar, som andra grupper som kommunicerade med sina respektive språk i första hand, vilket betyder att man inte kunde tala om ett gemensamt språk och således inte heller om en gemensam nation. Språkets betydelse för den nationella gemenskapen är mycket uttalad hos Stalin.
Bo på samma territorium
Utöver den varaktiga gemenskapen och det gemensamma språket krävs även att nationen bebor samma geografiska territorium. Till exempel utgör inte den amerikanska och engelska nationen en gemensam nation; likaledes gör inte heller irländarna och engelsmännen eller danskarna och norrmännen det.
Inre ekonomiskt samband
Inte heller ett gemensamt territorium är tillräckligt för en nationell gemenskap utan det måste också finnas ett ekonomiskt beroende som förenar de olika delarna av territoriet. Detta begränsas inte enbart till handel mellan olika grupper inom territoriet utan utsträcker sig till någon form av gemensam ekonomisk organisation. Till exempel var inte stadsstaterna i antikens Grekland någon gemensam nation då de inte uppfyllde kriteriet att ha en gemensam ekonomisk organisation.
Gemensam mentalitet
Till de övriga fyra kriterierna tillägger Stalin en inom nationen gemensam mentalitet och kultur bestående av normer, traditioner och värden. Vad betyder det egentligen att vara exempelvis tysk eller fransk?
Nationen är alltså ”en historiskt uppkommen, varaktig gemenskap mellan människor, som uppstått på grundval av gemenskap ifråga om språket, territoriet, det ekonomiska livet och den mentalitet, som kommer till uttryck i den gemensamma kulturen”.
Det femte kriteriet kan tyckas vara abstrakt och flyktigt men kultur och värderingar som definierande för en nation existerar icke desto minde, naturligtvis sprungna ur historiska materiella omständigheter. Även om Stalins definition av nationen kan uppfattas som inkomplett; även om den kan ge upphov till olika tolkningar och frågeställningar kring sådant som minoriteters vara inom nationer, erbjuder definitionen likväl en grund för fortsatt analys.
Stalin anser inte att nationen är något oföränderligt utan han menar att nationen, liksom alla andra historiska företeelser, är i ständig förändring. Så är också nationen ett kapitalistiskt fenomen. För i och med kapitalismen uppstod behovet av nationalstaten, där den expanderande kapitalismen och profitjakten gjorde att olika sammanslutningar av kapitalister, under förevändningen att ”ena nationen”, sökte sammanfoga territorier och assimilera olika grupper av människor till en kontrollerad ekonomisk enhet. Till exempel tvingades arbetare i Hamburg och småbönder i Bayern att samlas under den tyska nationen där nationalistiska idéföreställningar över tid assimilerade de olika befolkningsgrupperna inom den territoriella och ekonomiska enheten till den tyska nationen. Även om olikheter kring sådant som lokala traditioner kunde bestå, adopterade de olika grupperna inom nationen en del av varandras traditioner och värderingar och gjorde dem till sina. Det är just det gemensamma aspekterna av kulturen som utgör Stalins femte kriterium för nationen.
Betyder detta att ”nationen” är en konstruktion utan bäring? Ingalunda! Oavsett hur mycket man försöker (och det har försökts mycket), går det inte att tänka bort nationernas vara. På samma sätt som vi inte kan tänka bort militärens kulor och gevär, kan vi inte heller tänka bort nationernas existens. Nationen må vara en kapitalistisk skapelse men den existerar inte desto mindre och måste därför tas i beaktande. Om strävan att genomföra en socialistisk revolution med siktet inställt på kommunismen är genuin, hjälper det inte att idealisera drömsamhällen bortanför verkligheten likt de första utopisterna på 1800-talet. Nationen går att omdana, att smälta ihop med andra men den går inte att bortse från.
I nästa del av ”Nationen och socialismen” ska vi beskriva den marxist-leninistiska traditionens uppdelning mellan olika sorters nationer – de borgerliga och de socialistiska.
SKP Uppsala
