SKP: Bemanningsföretagen har inte på arbetsmarknaden att göra

Bemanningsföretagen är i blåsväder igen. Samtidigt så säger allt fler företag upp sina anställda och hyr sedan in personer från bemanningsföretag.
– För den som kan sin historia är det svårt att inte se parallellen till forna tiders daglönare som användes för att pressa löner och villkor på arbetsplatserna, säger SKP:s facklige sekreterare Lars Lundberg.

Att bedriva bemanningsföretag i Sverige blev tillåtet i början av 1990-talet. Antalet anställda inom bemanningsbranschen har mer än fördubblats i Sverige de senaste tio åren.

Det var 1992 som den borgerliga Bildt-regeringen väckte förslag om att den internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention nummer 96 skulle sägas upp eftersom den ansågs ”överspelad och inte efterlevdes i omvärlden”. Statligt monopol på arbetsförmedling var inte heller, enligt en dom i EG-domstolen (våren 1991), förenligt med Romfördraget. Uppsägningen av ILO-konvention 96 trädde i kraft i juni 1993.

Även SAP positiva
Därefter uttalade ett stort antal socialdemokrater sig positivt om lagändringen. Björn Rosengren, som bland annat har varit näringslivsminister, var en av dessa och ansåg att bemanningsföretagen inte ersatte fasta jobb utan skapade tvärtom nya. Arbetsmarknadsminister Margareta Winberg invigde 1996 en privat arbetsförmedling och sade vid tillfället att: ”Det är nyttigt med konkurrens. Etableringen av en privat arbetsförmedling innebär en utmaning för den offentliga arbetsförmedlingen.”

Riskerade att sparkas
Under sommaren har bemanningsföretagen återigen diskuterats i pressen. TV4-nyheterna rapporterade i slutet av juli att bemanningsföretaget Student Consultings anställda på ett av Coops centrallager hotades med att omedelbart få sparken om de inte jobbade 25 procent snabbare än den ordinarie personalen. Företeelsen kallade Student Consultings ledning för en enskild medarbetares misstag i kommunikationen. Efter ovan nämnda reportage har fler arbetare trätt fram och berättat hur de blivit behandlade av företaget. Händelsen är bara en i raden av skandaler med bemanningsföretagen den senaste tiden. Smålandsposten i Älmhult skrev några dagar senare, den 27 juli, att facket på Ikea ilsknar till över deras sommarjobbstaktik:

– Först spådde Ikeas lager en dyster flödesprognos och anställde inte en enda sommarvikarie i år. Men nu tar de in förstärkning från bemanningsföretag i stället. Skarp kritik riktas från facket som anser att det är en medveten strategi.

Lars Jarslet, ombudsman på Handels i Växjö, var alltså inte nådig i sin kritik mot Ikeas agerande:

– Så här gör ledningen för att undvika återanställningsrätt för uppsagd lagerpersonal. Vår uppfattning är att de medvetet väntat tills las-tiden löpt ut. De borde ha förstått att det fanns ett behov redan innan bemanningspersonalen togs in.

– Man kan ju fråga sig varför inte de som sparkats duger längre. Nu tvingas de som varit lojala mot företaget se sig bli ersatta av bemanningspersonal. De har inte fått någonting tillbaka och det är illa, sade Lars Jarslet till Smålandsposten.

Flexibilitet
Ett av arbetsköparnas återkommande argument för att öka antalet anställda via bemanningsföretag är att ”klara flexibiliteten”. Det argument användes till exempel när Euromaint Rail i slutet av förra året sa upp samtliga 91 anställda vid sin ombyggnadsverkstad i Malmö och ersatte dem med personal från bemanningsföretag.

– Man ska se det som en organisationsförändring, inte ett varsel. Vi organiserar oss för att klara flexibiliteten som behövs för att klara perioder med sämre orderingång, sa vd Mats Önner till SVT Sydnytt.

Kommunisterna motståndare
Att bemanningsanställda kan sägas upp från den ena dagen till den andra och sätta gällande turordningsregler ur spel, är ett allvarligt problem, menar SKP:s facklige sekreterare Lars Lundberg. Behovsanställningar som innebär att arbetsköparna ringer när de anser sig ha be­hov, är också ett problem – inte bara i bemanningsbranschen, menar han.

– De arbetande tvingas leva i ovisshet om arbetsköparna tänker ringa på morgonen eller inte. Just denna anställningsform – ”ring- och springvikariat”- har ökat kraftigt sedan i början av 1990-talet, säger Lars Lundberg.

”LO-ledningen svek”
Inför de nyligen avslutade avtalsförhandlingarna gjorde LO ett stort nummer av att frågan om bemanningsföretagen skulle bli en av avtalsrörelsens huvudfrågor.

– LO sade sig ha fått mandat från medlemmarna att ta bort denna avart från arbetsmarknaden. När avtalsförhandlingarna blev klara, visade det sig att förbunden med olika skrivningar inte på något vis avtalade bort det gift som bemanningsföretagen utgör, säger Lars Lundberg och tydliggör att de nya avtalen slöts förbundsvis och att LO bara hade rollen som åskådare.

– LO å sin sida förklarade sig helt nöjd med de nya förbundsavtalen. Det är därför helt korrekt att hävda att LO och de olika förbunden å det grövsta svek sina medlemmar.

Det går heller inte att bortse ifrån att det i år är valår och Socialdemokraterna inte önskar någon klassmässig debatt i valrörelsen, menar Lars Lundberg.

– Det hela blir tyvärr rent skrattretande när de olika förbunden i respektive fackpress presenterar de nya avtalen som en stor seger. Med sådana vänner behöver man inga fiender.

Fredrik Jönsson

Fakta: Stor omsättning

Över 100 000 personer var anställda i bemanningsbranschen någon gång under 2009, enligt arbetsköparorganisationen Bemanningsföretagen. Den hävdar att omsättningen i branschen var 16 miljarder kronor 2009, och då var omsättningen för de 35 största företagen 13,5 miljarder kronor. Ett av arbetsköparorganisationens mål är, enligt deras verksamhetsberättelse från i år: ”Bemanningsföretagen skapar en rörlig och utvecklad arbetsmarknad och siktar på att tre procent av alla anställda arbetar på ett bemannings-, omställnings- eller rekryteringsföretag.”

Skriv ut