Kommentar. Den politiska och organisatoriska förlamning som lett till att SAP befunnit sig i fritt fall sedan valet 2010 har partiets VU nu löst genom att genom att utse IF- Metalls ordförande Stefan Löfven till ny partiordförande. Än en gång har socialdemokraternas ledning visat sig vara politikens taktiske mästare.
Samtidigt som partiet har uppenbara svårigheter att balansera mellan de socialdemokratiska politiker som ex vis förre justitieministern Tomas Bodström som menar att den rörelse tradition som alltid varit en del av SAP numera är föråldrat och ett hinder för partiets modernisering. A andra sidan finns flera mycket starka företrädare för SAP ex vis Tomas Östros som menar att LO även i fortsättning är viktigt för SAP, i första hand som en leverantör av mycket betydande ekonomiska belopp, men framför allt för att kunna garantera en lugn och konfliktfri arbetsmarknad. Den här konflikten har lamslagit partiet samt att olika varianter på modern högerpolitik gjort att partiet sjunkit som en sten i opinionen, enligt den senaste Sifo mätningen nåddes partiets genom tiderna sämsta notering, 23 %. En mätning på 23 % gör att partiets inre cirkel inte bara ser hur partiets anseende rasar, lika viktigt, kanske viktigare blir även att den arbetsmarknad som finns inom och styrs av SAP riskerar att bryta sammanhang. Räknas alla som har sin direkta försörjning genom medlemskapet inom SAP och dessa människors sysselsättning hotas motsvarar det minst nedläggningen av SAAB fabriken i Trollhättan 4 gånger om. Genom partiets i västvärldens unika historia bl.a. 44 år, mellan 1932 till 1976 i regeringsställning har partiet vuxit ihop med staten. Detta faktum tjänar nu som en våt dröm för alla ledande och moderna socialdemokrater som alla längtar tillbaka till de fornstora dagarna utan att veta hur de skall hitta tillbaka. Därav det inbördes krig som nu råder i partiet.
Att i det läget ena de olika stridande viljorna i partiet med just Stefan Löfven är ingenting annat än ett genidrag.
Stefan Löfven går som barn i bankpalatsen samtidigt som när det passar, 1:a maj till exempel går det alldeles utmärkt att presentera honom som ”svetsaren från Ådalen”
Vad har då Stefan Löfven gjort sig känd för som metall ordförande. Han har en lång och mycken diger lista som landets mest reaktionära fackföreningsledare. Eller vad sägs om följande:
Han har med liv och lust kampanjat för att ansluta Sverige till Euron. 2008 och 2009 drev han kampanj tillsammans med Svenskt Näringsliv för utbyggnad av kärnkraften samt för uranbrytning. 2009 gjorde han upp med arbetsköparna om ett lönesänkningsavtal på 20 % vilket i praktiken inte betydde något annat än att Metall tillsammans med bolagshögern enades om att slopa kollektivavtalet för verkstadsindustrins anställda då dessa ansågs vara för högt avlönade. Den avtalsrörelse som just nu pågår i Sverige är också den mycket starkt påverkad av Stefan Löfven. Metall och Teknikföretagen som är mycket goda och såta kamrater beslutade sig omedelbart för att för första gången i historien spräcka enigheten inom LO. När övriga förbund krävde 3,6 % eller 850 kronor förklarade Metall och Teknikföretagen att det räcker med 2,5 %. Dessutom förklarade Stefan Löfven att någon jämställdshetspott för felavlönade kvinnor inte alls behövs. Stefan Löfven har ett genuint och grundmurat rykte om sig att vara Sveriges i särklass mest reaktionära fackföreningsledare.
I LO Tidningen från den 27 januari finns på ena sidan en hyllningsartikel till den nye ledaren, på nästa sida finns en annan artikel med rubriken ”Nu börjar striden om jämställdhetspotten” artikeln handlar om striden mellan Handels och Handelns arbetsköpare. Det är bara socialdemokrater som klarar av en sådan våldsam tankevurpa. Det kan de lågavlönade handelsanställda kvinnorna tacka Stefan Löfven för. Landets byggnadsarbetare är just nu uppe i sina förberedelser inför en kommande strejk. Det kan även byggnadsarbetarna tacka Stefan Löfven för.
I dag och i morgon är det säkert ett genidrag med att kasta fram en så dokumenterat okunnig partiledare för SAP, en partiledare som är van att agera knähund åt familjen Wallenberg och verkstadsindustrin
Efter ett tag, ett år eller så när verkligheten och den kapitalistiska krisen kommer i kapp den förre metall ledaren. Då kommer partiets verkliga ledare att offra honom på sophögen för någon annan som för tillfället är mer passande att torgföra ett ruttnande ekonomiskt system.
Hur än socialdemokraterna manipulerar och har sig så kommer de till sist, om än smärtsamt bli tvingade att inse att de har framtiden bakom sig. Det kan inte Stefan Löfven ändra på.
Lars Lundberg
