Nyligen har demonstrationer hållits i många länder över hela världen med samlande slagord som ”solidaritet med Grekland” och ”vi är alla greker”.
Arbetarklassens och folklig solidaritet är kraftfulla vapen i folkets kamp men arbetarna måste ta itu med alla försök att vilseleda dem.
Vilket Grekland är det som behöver solidaritet? Kapitalisternas Grekland, som försöker få nya lån från EU och IMF för att stärka lönsamheten för sitt kapital, att stärka sin ställning mot folket, eller arbetarklassens och de andra folkliga skiktens Grekland som lider på grund av kapitalismens kris med de konsekvenser som kapitalet inte tar något ansvar för?
Under många av dessa tilldragelser förblir denna fråga oklar. Och detta är fallet eftersom vissa krafter bemödar sig (till största delen socialdemokratin, opportunisterna i Europeiska vänsterpartiet och de ”gröna”) att använda vaga formuleringar som ”Solidaritet med det grekiska folket” för att rentvå sig från det stöd de tidigare lämnat till Maastrichtfördraget och andra Euro- fördrag till EU- kapitalet självt som är reaktionärt och inte på något sätt ”demokratiserat”, vilket de dock ännu hävdar.
Det förekommer också försök att använda frågan om Grekland som ämne i de inter-imperialistiska rivaliteterna, inom och utanför EU.
Ja, arbetarna i Grekland vill ha solidaritet med arbetarna i Europa och över hela världen! Men de vill ha solidaritet med sin kamp, sin strejk, sina militanta krav, med KKE och den klassbaserade fackföreningsrörelsen PAME som ligger i frontlinjen i kampen och inte ”solidaritet” som syftar till en fortsatt kapitalistisk exploatering för att undertrycka arbetarna.
När det gäller denna fråga har presstjänsten för KKE:s Centralkommitté gjort följande uttalande:
”KKE riktar ett meddelande till alla arbetare i Europa: Det är inte nödvändigt för er att ” bli greker” för att stå skuldra vid skuldra med folket i Grekland.
Vi uppmanar er att enas med oss på samma väg för arbetarklassens och de fattiga folkliga skiktens samtida rättigheter, i syfte att hindra och störta vår gemensamma fiende, monopolkapitalets diktatur, EU och de partier som betjänar dem.
Deras störtande i varje land eller grupp av länder kommer innebära en socialisering av monopolen, utträde ur EU och NATO, med arbetarklass- och folkmakt samt vara det största bidraget till kampen för Europas befolkning och i hela världen.
Den nyaste och mest nutida slogan, vilken är mer aktuell än någonsin heter: ”Proletärer i alla länder, förena er!”
