Leninstatyer, och andra statyer som hedrar de sovjetiska folkens uppoffringar under kampen mot reaktion och fascism, rivs på löpande band, och klottras ned med vit makt- och SS-symboler. Kommunistpartiets högkvarter, ett av landets största partier med representation i Ukrainska parlamentet, har vandaliserats och intagits av fascister, med polisens goda minne. Synagogor angrips och bränns medan den judiska minoriteten flyr. Kommunistpartiledarens bostad har redan plundrats och bränts ned.
I det nya parlamentet har nazipropaganda avkriminaliserats samtidigt som det röstar om att förbjuda kommunistpartiet. Alliansen av fascister och liberaler har snabbt klubbat igenom ett förbud av ryska som officiellt språk i de rysktalande områdena.
Fascisterna bröt redan efter en dag avtalet med den valda Ukrainska regeringen som förhandlats fram av EU. Genom hot och hot om våld har man tvingat till avhopp från regeringspartiet och fått majoritet. Parlamentsledamöter har misshandlats, hindrats eller tvingats att rösta utefter fascisternas önskemål. EU har trots dessa flagranta brott mot det avtal man själv sponsrat valt att ge legitimitet åt statskuppen och den beväpnade mobben som nytt Ukrainskt styre. Tillsammans med USA och IMF har man nu utlovat ekonomiskt bistånd.
”Självförsvarsgruppernas” fascister kan riva så många statyer de vill, men det ändrar inte de bakomliggande orsaker som ledde till att de placerades där till att börja med. Var man än hittar borgerligt förtryck och klassvälde kommer nya Lenins att stiga upp ur asfalten. Tiden är inte på rövarbandens sida. Klassamarbetet kan aldrig lappa ihop relationen mellan slav och ägare, så länge slaven förblir slav och ägaren ägare. Klassmotsättningarna fortsätter och klassfreden blir bara arbetarklassens tillfälliga kapitulation åt överheten.
På håll i Ukraina, bland annat i Charkov, försvaras den symboliskt viktige Lenin av en folkmassa och i syd och öst underkänns både det gamla och nya styret. Krimhalvön med Sevastopol i spetsen har slutat betala skatt till Kiev och kastat ut den borgmästare som handplockats därifrån. Lokalt har anti-fascistiska miliser med tusentals frivilliga upprättats.
Ukraina skördar idag frukten av 20 år av mjuk liberal repression, som övergått i våld och fascism. På 20 år industrialiserade socialismen Sovjetunionen samtidigt som man besegrade ett av världens mest militariserade och industrialiserade länder i ett totalt krig. Efter ytterligare tio år hade man nått rymden. Frågan man naturligt kan ställa sig är: Vad kommer ”die neue Ukraine” lyckas uppnå efter ytterligare tio år om barbariet får fortsätta?
[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=wrUMKDkarvg#t=107[/youtube]
Fascister i Ukraina attackerar kommunisternas lokaler.
”Krimhalvön med Sevastopol i spetsen har slutat betala skatt till Kiev och kastat ut den borgmästare som handplockats därifrån. Lokalt har anti-fascistiska miliser med tusentals frivilliga upprättats.”
Vilken klockren text!!
Oavsett vad vi anser om det tidigare ledarskapet i Ukraina (oligarker etc.)måste en ska vara glasklar, Vad vi ser nu (nationalistisk terror hand i hand med hyperliberala element)är inget annat än den inre-och yttre kontrarevolutionen från 1989 som gör ytterligare ett försök att attackera Ryssland och ytterst dess strategiska flottstyrkor utmed Svarta Havets stränder( läs i huvudsak Sevastopol).
Att hissa kontrarevolutionens fana i Kiev, Lviv, Sevasopol etc. är kanske det första steget i ett ev. angrepp mot den ryska moderjorden.
Ytterst är de ukrainska liberalerna och dess nationalistika terrorgrupper bara den yttre kontrarevolutionens villiga redskap i fösöket att militärt inringa och knäcka Ryssland. De tidigare kontrarevolutionära ”färgrevolutionerna” är tillbaka med full kraft, denna gång uppbackade av dess yttersta uppdragsgivare; USA och NATO. Låt oss hoppas att miliserna och den ryskvänliga befolkningen i södra och östra Ukraina kan stoppa kontrarevolutinens planer och att de avskyvärda attackerna på ryssar och rysktalande stoppas innan de når de nivåer vi sett i Lettland och Litauen.