Igår höjdes taket i a-kassan från 18 700 kronor till 25 025 kronor. Men de som är fast i låglöneyrken påverkas betydligt mindre. Svenska arbetare och tjänstemän rutschar utåt i den europeiska löneligan och i det sociala försäkringssystemet har det rivits upp stora hål.
SCB:s statistik visar att den andel av de arbetslösa och sjuka som klassas som fattiga (lever på mindre än 60 procent av medianinkomsten) har ökat snabbt. 2002, då a-kassetaket höjdes senast, var 8,5 procent av de sjuka och arbetslösa fattiga. 2013 var det 33,4 procent, alltså nästan en fyrdubbling, enligt Arbetet.
Enligt uppgift från 2013 påverkas medianinkomsttagaren i till exempel Malmö knappt av att taket i a-kassan höjdes. Där var medianinkomsten 204 229 kronor. Källa: SCB (Hushållens ekonomi).
Stora grupper av lågavlönade, arbetslösa, långtidssjuka, pensionärer, ensamstående med barn och funktionshindrade, får stå med skammen och betala för ”tillväxten”. Dessutom kräver SKP att a-kassenivån ska vara 90 procent av lönen.
När statsministern Stefan Löfven (S), tidigare Metallbas, förespråkade tidsbegränsad a-kassa år 2010 var det ett slag mot hela arbetarrörelsen. Tidsbegränsad a-kassa blev därefter genomförd av Alliansen.
Trots allt gläds SKP över reformen för de människor som nu får höjd a-kassa, men anser att det borde vara genomfört för tio år sedan.
