Inte ens de mest sanningstörstande journalister vågade konfrontera USA-kapitalets statsapparat, när hetsen mot kommunister gick som en inkvisition, under politisk ledning av McCarthy. Journalisterna var naturligtvis rädda för att bli stämplade som kommunister och att i förlängningen kunna dömas som landsförrädare och/eller få livslånga yrkesförbud. Där upphörde också deras journalistiska kall.
Så långt demokratin och den storslagna yttrandefriheten i USA, som både förr och senare tagit plats där liksom i resten av den kapitalistiska världen.
McCarthys era pågick kontinuerligt och fick ny styrfart efter kontrarevolutionen i de socialistiska länderna. Så också i Sveriges kapitalistiskt genomsyrade statssystem, där tanken om jämlikhet, socialism och kommunism ständigt måste hållas stången. Här har både borgerligheten och arbetarklassens förrädare tjänat systemet så pass väl att den öppet fascistiska våldsapparaten aldrig behövt träda in till statens försvar.
Kapitalisterna och deras hantlangare vet att mänsklighetens kraft är gigantisk, om och när de människor som bygger samhället handlar gemensamt. Därtill kan tanken på jämlikhet och rättvisa tjäna som en enande kraft. Därför den kontinuerliga demoniseringen- socialismen/kommunismen måste ju kvävas i sin linda.
Kapitalet och dess hantlangare, demoniserar socialism och kommunism men tillber i smyg sina skyddsänglar och husgudar inom opportunismen och fascismen. Hycklandet går hand i hand med skenhelighet som renderar än mer skitborgerlighet.
Vad än borgarnas irrläror berättar:
fascismen föds ur kapitalism och är en utvecklingsskede i den borgerliga statsapparaten för att med våld behålla klassamhället, orättvisorna, krigen och nöden vid liv. Därtill krävs naturligtvis mer än någon enskild galnings stolliga idéer, Hitlers-, McCarthys eller någon annan. Det borgerliga imperibyggets politiska tribunaler, sanningskommissioner- och forum m.m. tjänar alltså densamma strategin.
De arbetande människornas och folkens enda möjliga befrielse från kapitalismens bojor, exploatering och imperialism finns i socialismen och kommunismen och den enda vägen dit går genom klasskampen.
Kjell Bygdén
