Regeringen la nyligen fram ett lagförslag för att förändra Lex Laval. Om de hade gjort skäl för att som de säger tillvarata arbetarklassens intressen borde dom ha gjort det redan då de tillträdde. Lex Laval är endast skapat för att utnyttja en utmärglad utländsk arbetskraft för att de svenska företagen ska slippa betala avtalsenliga löner och avstå trygga arbeten till arbetarna.
Annicka Qarlsson, Centerns arbetsmarknadspolitiska talesperson, hävdar i en debattartikel om Lex Laval på SVT:s Opinion den 31 december att det finns en utbredd rädsla för nya handelshinder och att facket har en rasistisk attityd mot utländsk arbetskraft.
Trygga arbeten innebär att företagarna tar sitt ansvar för arbetarnas väl och ve när arbetarna utför arbeten. Och företagare som tar ansvar får ett gott renommé bland andra företagare och bland befolkningen. Även hos arbetarklassen. Arbetarklassen känner sig delaktiga i arbetet – och inte som ett utnyttjande och utbytbara objekt. Ett gott rykte och trygga arbeten är inget handelshinder. Alla tjänar på det. Men det vill inte Qarlsson medge. Hon ser endast till företagarnas plånbok.
Qarlsson använder rasismen i hennes insändare för att skapa en rädsla för att organiserar sig i facket. Med detta försöker hon uppnå att ingen ur Vänsterpartiet, SKP, KP och Socialdemokraterna vill vara medlemmar i en ’rasistisk’ organisation. Därmed försvagar och skadar hon medvetet fackets roll i svensk näringsliv.
Måndagen den 7 november 2016 omkom två estniska arbetare i Tyfors när de gjorde arbeten för det el bolaget Ellevia. Ellevia köper in arbeten av den tyska entreprenadföretaget Leonhard Weiss som i sin tur anlitade sitt dotterbolag med samma namn (enligt tidningselektrikern). Det var fem estländare. Fyra av dessa kunde ingen svenska. Den femte användes som tolk. Ingen av dom hade svenska kollektivavtal. Med trygga arbetsplatser hade dödsfallen säkerligen kunnat undvikas.
Lex Laval är en guldgruva för oansvariga svenska företagare och entreprenadföretag. Men i slutändan förlorar vi alla på det.
Även svenska kommuner använder utländska entreprenadföretag för att pressa lönerna och tryggheten på arbetsplatsen. Så det enda rättmätiga är att kasta Lex Laval i latrinen där det hör hemma och ge alla som arbetar i Sverige svenska avtalsenliga löner, anställningsvillkor och trygga arbetsförhållanden.
Tusentals människor – de flesta är unga människor – boende i Sverige försvinner varje år och någonstans måste dom finnas. Förmodligen utnyttjas dom bland annat som svart arbetskraft i olika branscher. Skrotandet av Lex Laval och en stark fackförening kan förhindra sådana oftast livsfarliga slavarbeten.
Har läsarna av denna artikel en egen upplevelse om hur företag och kommuner utnyttjar arbetarklassen från Sverige och andra länder så kan ni väl skriva om detta.
Kerstin Stigsson
