Att flyga eller inte flyga – det är inte frågan

I en intervju med Eva-Lotta Funkquist publicerad på UNT:s hemsida (2018-02-03) berättar forskaren verksam på Uppsala universitet om sitt beslut att helt upphöra med flygresor. Beslutet togs för åtta år sedan då Funkquist, av hänsyn till miljön, valde att aldrig mer flyga, varken med jobbet eller privat. I artikeln beskriver Funkquist hur hennes beslut fick henne att känna sig bättre. Hon menar att miljön på jorden kan förbättras genom att fler gör som henne.

Funkquist är inte ensam om detta val, utan ansluter sig till en rad debattörer som den senaste tiden uttrycker liknande idéer, såsom Heidi Andersson, Björn Ferry och Malena Ernman. På motståndarsidan står andra debattörer som Anna Hellgren som menar att det inte räcker om fler själva gör ett medvetet val att låta bli att flyga, utan föreslår istället en flygskatt på 3000 %.

Funkquist håller med om att det måste ”bli ordentligt dyrt att smutsa ner” och att det därmed är bra att alla ska betala mer för flygresor. 

Men för arbetarklassen är varken identitetspolitik och konsumentmakt eller dyrare flygresor vägen att gå. Dyrare flygresor drabbar framför allt vanligt folk, för vilka en framtid där flygresor förblir en omöjlig dröm inte är otänkbar. En forskare som Funquist må ha all tid i världen till långa semestrar med tågresor genom Europa men en vanlig arbetarklassfamilj som sparar i två år för chartersemestern till Spanien ska knappast känna sig skyldiga till miljöförstöring. Ett ännu värre scenario är att flygresorna, tack vare överklassens politiska beslut, blir så dyra att de endast kan genomföras av samhällets rika. De övre samhällsskikten börjar känna av kapitalismens miljöförstöring när snön inte ligger kvar lika länge i Val-de-Fier och vill dumpa över ansvaret för detta på alla.

Vi betackar oss för deras så kallade miljöpolitik. Den stora miljöboven är deras egna system – kapitalismen, dess fabriker och deras varutransporter kors och tvärs över jordklotet. Ett blåbärspaket med bär plockade i Chile, paketerade i Serbien och sålda i Sverige är vad som utgör problemet, inte Svenssons flygresa. Enligt Världsnaturfonden finns det ett enda land i världen som samtidigt lyckas kombinera välfärd med ett hållbart ekologiskt fotavtryck och det är Kuba. Bara med en socialistisk produktion, där ekonomin och distributionen planeras centralt, kan miljön räddas.

Alvin Pettersson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.