Skolans ’fria’ marknad i Sverige har redan varat i 25 år och har orsakat avgörande konsekvenser för det svenska utbildningssystemet och i förlängningen för arbetarklassen och folket. Utbildningens privatiseringsmodell har många likheter med privatiseringen av utbildningen i Chile.
Så revs skolans struktur och gratis utbildning togs bort som tillämpades efter utbildningsprinciper som gällde i den Tyska demokratiska republiken DDR från 1962-års reform av Stellan Arvidson och som fört Sverige till utbildningstopp i de kapitalistiska länderna.
- 1989 röstade Socialdemokraterna med stöd av ”Vänsterpartiet” fram beslutet på skolans ”kommunalisering”, trots protester av lärarnas fackförbund.
- Kommunerna fick på sig alla kostnader, från skyldigheten att bygga nya skolor, fastighetsunderhåll och mat till eleverna upp till lärarnas och andra arbetares löner och på en natt blev de kommunala tjänstemän.
- Så kommunerna i sin tur lastade över kostnaderna till sina medborgare med ökad beskattning, eftersom kommunernas budget bestäms av medborgarnas beskattning med en 20-23% av inkomsten.
- Här läggs länsbeskattning, 10-12% av inkomsten till, för hälsan och sjukhus, som också upphört att vara under statens överinseende.
- Således är den genomsnittliga skatten per anställd i Sverige runt 30-35% beroende på kommunen man är bosatt i.
- 1992 antogs lagen om skapandet av privata skolor och fri skolmarknad.
- Samma år antogs lagen om elevernas frihet att välja skola utanför sin kommuns administrativa gränser. I detta fall fortsätter eleven att få studiebidraget från kommunen där man kommer ifrån.
- Så etablerades privata skolor men de heter fristående. Parallellt inrättandes särskilda skolor, idrotts-, musik- språk-, religiösa med speciella undervisningsmetoder, skolor, som bryter sönder bilden av den gamla framgångsrika sammansatta skolan som var tillgänglig för arbetarklassens barn.
- I samma veva fick kommunerna även friheten till att upphandla skolorna med dess byggnader, studenter, lärare, driftkostnader etc. med budgivning med tanke på besparingar men också pga. ideologiska skäl och överlåta förvaltningen och driften till privata företagare. I dessa skolor blir man privat anställd från att vara kommunal tjänsteman över en natt.
Privata skolor och elevernas fria val.
Efter bara några års verksamhet överlevde konkurrensen endast skolmonopoler och skolkedjor av samma ägare över hela landet.
Privatskolans marknad och elevernas valfrihet har fördömt landsbygdsskolan där elever och deras föräldrar flyttat till större städer för flera pedagogiska alternativ.
Så minskar de små fattiga kommunernas skatteintäkter i landsbygden och det resulterar till att skolor slår igen eller klasser och skolor slå ihop. Pedagogiska linjer avskaffas, kommunerna har problem att hitta kvalificerade lärare, anställer obehöriga lärare med ettåriga anställningsavtal och följden är att den pedagogiska kvaliteten sjunker hela tiden.
Vi noterar här att från totalt 132000 verksamma lärare så är bara 73400 behöriga och dessa i sin tur föredrar skolor i storstäderna där det finns bättre arbetsvillkor och högre löner, naturligtvis.
Monopoler i utbildningen. Vinst på arbetarklassens bekostnad.
De företag som vinner budgivningen är aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra former av ägande.
Med enorma reklamkampanjer lockas nya studenter från andra kommuner av skolorna, lovar nya studieriktningar och speciella läroplaner och därmed tjänar på studenternas studiepeng.
222 miljoner kronor, eller 22,2 miljoner euro, var företagets Acade Media vinst under 2015. Över 70 miljoner euro är vinsterna de senaste fem åren, pengar som bokstavligen ”togs” från händerna på elever, lärare och slutligen ifrån arbetarklassen.
De tvingar fram ökad lönsamhet genom neddragning av personal, lärare, folk som arbetar i kök, vakter etc. genom att sänka lönerna för alla ovanstående kategorier, samt genom minskade kostnader för skolmaterial, renovering av lokaler, skolmåltider etc. Dvs. med försämringen av arbetsmiljön och utbildningens kvalité.
“Vänsterpartiet” accepterar den privata utbildningen men kräver att vinsten av dessa företag inte ska överstiga 7%. Det skapar ironiska leenden.
Skolinvandring
I privata skolor går idag mer än 300 000 studenter, från förskolan till gymnasiet, 25% av alla gymnasieelever, 14% av grundskolans elever och 20% av förskolans.
201 av Sveriges 290 kommuner har klassificerat som invandrarkommuner där elever flyttar till andra kommuner antingen på grund av brist på linjer/specialiseringar eller för att få bättre utbildning.
34 procent av alla gymnasieelever (gymnasium är inte obligatoriskt) börjar på andra kommuners skolor.
Klasskolor
Elevernas fria skolval leder arbetarklassens barn och föräldrar i svårigheter att välja bra skolor som samtidigt har lett till en försämring av kvalitet men ofta även skolans existens, särskilt på landsbygden. Alla studier har visat att fördelen med fritt val har studenter som kommer från välbärgade familjer med högutbildade föräldrar men samtidigt barn av arbetarklassen och invandrare väljer skolor nära deras hem, som oftast inte är bäst, eftersom de vanligtvis tillhör de fattigaste kommunerna, där de som bor är de fattigaste medborgarna.
Så revs den sammansatta skolans struktur och den gratis utbildningen togs bort som tillämpades efter utbildningsprinciper som gällde i den Tyska demokratiska republiken (DDR) från 1962-års reform av Stellan Arvidson och som fört Sverige till utbildningstopp i de kapitalistiska länderna. I dagsläget ligger Sverige mellan 20 och 30e plats