Världshälsoorganisationen WHO rapporterar att 81 procent av världens barn och ungdomar i åldern 11-17 år inte når rekommendationerna om en timme eller mer av måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen.
Det här är extra bekymmersamt eftersom det rör sig om människor i en period av livet där de borde vara som mest aktiva, säger docent Örjan Ekblom på Gymnastik- och idrottshögskolan till Dagens medicin, 22/11. Är man stillasittande just under de åren så riskerar man större hälsoproblem än om man är det senare i livet. I Sverige, precis som i många andra industrialiserade länder, går utvecklingen åt fel håll och andelen inaktiva ungdomar har ökat från 83,6 procent 2001 till 84,7 procent 15 år senare. Det känns inte som om den lilla ökningen är vad som borde skrämma oss mest, tänker jag, utan att det faktiskt handlar om så väldigt många ungdomar. Åtta av tio, närmare bestämt.
Om detta ska förändras, anser Ekholm att det är viktigt att fysiska aktiviteter inte bara ska handa om sport. ”Det handlar inte om att spela fotboll eller hoppa längdhopp eller så, utan att få så mycket fysisk aktivitet varje dag att kroppen inte blir sjuk,” säger han. Brist på detta leder nämligen till kroniska sjukdomar senare i livet.
Här kan jag ju kan inte låta bli att tänka på att detaljhandeln i Sverige nu förutspår en riktigt häftig julhandel i år, och redan dimper feta packar av reklam om surfplattor, datorer, dataspel och mobiltelefoner ner i brevlådorna för att stressa föräldrar till köp. Samtidigt aviserar kommunerna besparingar inom skola och fritidsverksamhet nästa år, och det gynnar ju inte precis insatser som får unga att röra på sig. Det är väl enklare i det läget att de sitter passiva vid sina skärmar…
Av barnen blir det svaga och känsliga vuxna som inte orkar arbeta så mycket, ja, Ekholm menar till och med att det här blir slutet på välfärden som inte klarar att ta hand om alla de klena sjuklingarna i framtiden. Den analysen köper jag ju inte – men helt klart är det dags att kräva ett slut på både kapitalismens passiviserande konsumtionshysteri, de bristande resurserna och den bedövande lättsmälta o-kulturen som serveras till alltmer alienerade människor. Dagens stillasittande barn ska inte behöva bli morgondagens utförsäkrade sjuka!
Marina Weilguni