Bilderna från USA är verkligen utan motstycke: massmobiliseringar som är ett berättigat utbrott av ilska från ett folk som alltmer upplever den barbariska kapitalismens röta i kapitalismens ”metropol”. Bilderna och videon av mordet på George Floyd, offrets vädjan att få andas, var droppen.
De tusentals amerikaner på gatorna, som just nu utsätts för brutalt förtryck, är samma människor som upplever enorm arbetslöshet – över 40 miljoner arbetslösa under de senaste månaderna. Det är samma människor som upplever ökningen av fattigdom, ”ökande hunger”, för ”54 miljoner amerikaner som efter pandemin inte ens kommer att ha basföda” enligt vad amerikanska analytiker kommit fram till. Det är samma människor som på två månader har sörjt över 100000 hjälplösa offer för det extremt klassbaserade hälso- och sjukvårdssystemet.
Den ”amerikanska drömmen” i all sin glans: massgravar för pandemins offer, brutalt förtryck mot dem som kämpar för att andas, kallblodiga mord av staten och beväpnade fascister, rasistiskt våld, hunger, arbetslöshet och elände åt miljontals amerikaner oberoende av hudfärg är den ena sidan. På den andra sidan finns enorm tillväxt av vetenskap och teknik, ofattbar rikedom, mångmiljardärernas Amerika.
Men vad är orsaken till hela situationen? Är det för att Trump är instabil, oförutsägbar och extrem? Men samma statistik på mord av afroamerikaner fanns ju under Obamas period som president. Tre människor som mördades av polisskjutningar varje dag.
Trump-administrationen tog stafettpinnen från sin föregångare. Det hänger inte på personer, fastän all media försöker mörklägga att det är kapitalismen som är rutten.
Valet av Trump var ett uttryck av att det blåser reaktionära vindar i det amerikanska samhället. Det i sin tur att göra med det tryck USA:s borgarklass känner från sina konkurrenter, som utmanar USAs ledarskap i det kapitalistiska systemet: främst Kina men också Ryssland.
Det som sker bekräftar att de första offren i sådana tider av imperialistisk konkurrens är folken: dels på slagfälten, där människor offras i USAs och NATOs interventioner, men också internt, eftersom villkoret för att systemet ska kunna övervinna krisen är intensiteten i exploateringen, förtrycket och den statliga repressionen. Därför är det som händer i USA inte bara ett ”undantag” från det normala. Tvärtom är det så, att i modern kapitalism blir undantaget snart normaliteten.
Bilderna från USA, från mobiliseringarna i kapitalismens metropol, visar att folken inte har sagt sitt sista ord, att detta system i slutändan inte är så osårbart som det presenteras. Att det finns hopp, och hoppet finns i den orubbliga klasskampen.
Ju mer detta system ruttnar, ju mer smärta, orättvisa och elände det orsakar för massorna, desto flera sår öppnas upp. Det enda sättet för folken att ”andas” är att störta kapitalismen.
Alla dessa protester i USA visar att mordet på George Floyd bara var gnistan som behövdes för att folket ska visa sin styrka. Det finns krafter i alla länder som kommer att frigöras när man inte förväntar sig det.
Krafter som behöver ledning och klara mål. Kapitalismen är inte oövervinnerlig. Det som behövs är bara att vi, de vanliga arbetande människorna, kan släppa rädslan, pessimismen, tron på staten och dess myndigheter och börjar tro på vår egen styrka istället!
Anton Makarenko
