FACKLIGT Tidningen Arbetet har i sitt projekt Arbetet GLOBAL skrivit ett antal granskande artiklar om Andra AP-fonden, som gjort mer än tveksamma investeringar ur facklig och människorättslig synvinkel. I en artikel visas att fonden investerat 2 miljarder kronor i ett flertal länder där arbetarrättigheter och fackföreningar inte existerar.
Det handlar om länder som Egypten, Qatar, Bahrain och Kazakstan, och speciellt när det gäller Egypten framgår att svenska folkets pensionspengar fortsätter stödja diktaturen efter att al-Sisis genom militärkupp tog makten 2013 och de fria facken upplöstes 2018. Man köpte statliga obligationer för 397 miljoner kronor precis efter kuppen. Till Oman har 387 miljoner lånats ut, till Qatar 383 miljoner, till Förenande Arabemiraten 331 miljoner, för att ta några exempel.
Ingen kritik från fackets styrelserepresentanter
Enligt lagen om allmänna pensionsfonder ska två av ledamöterna i fondernas styrelse nomineras av facken och två av arbetsgivarna. Båda de fackliga ledamöterna avböjer att kommentera Arbetet Globals granskning med hänvisning till att det enligt styrelsens arbetsordning är ordföranden som uttalar sig. Ingen av de fackliga representanterna vill alltså uttala sig om det faktum att fonden lånar ut miljardbelopp till regimer som kränker fackliga och mänskliga rättigheter.
Ulrika Danielson, chef för kommunikation och ägarstyrning för andra AP-fonden skriver i ett mejl till Arbetet, att fonden har ”tagit fram en process som identifierar länder om det finns finansiella, operativa eller hållbarhetsskäl att inte investera i dessa länder.” Vad hon menar är alltså att den styrning av investeringar (och därmed inköp av statsobligationer som i själva verket är ett lån till de aktuella länderna) är tillräckligt bra och helt okej att lägga arbetarnas pensionspengar i.
Det är hyckleri i stor omfattning, kan man konstatera. Fondens representant godkänner praxis och facken kommenterar inte aktiviteter som går stick i stäv med den ideologi de säger sig ha. Och själva investeringen av pensionspengar överhuvudtaget är man inte alls kritisk till.
Nej, sanningen är den, att det är den kapitalistiska vinsten som driver investeringarna och som skapar en miljardpool för det internationella kapitalets upplåning och privilegier.
Panos Alepliotis