INRIKES Mellan Socialdemokraternas politiker och näringslivet finns det täta band – tusen små trådar binder dem samman med kapitalet. Det är långt ifrån en slump att partiets absoluta toppskikt hittar bekväma positioner i toppen av storföretagen. Det är deras politik de hela tiden fört och för detta belönas de. Därför riktar vi strålkastarna mot några av de många socialdemokratiska politiker som hittat hem hos näringslivet.
Thomas Östros påbörjade sin politiska bana redan på 80-talet, då han under två år i slutet på decenniet var ombudsman för SSU. Under 90-talet var han i två omgångar politiskt sakkunnig vid Finansdepartementet. Från 1994 var han även riksdagsledamot.
Sin första ministerpost fick han 1996, då han blev skatteminister. Den posten hade han i två år, då han blev utbildningsminister. 2004 bytte han portfölj ytterligare en gång och blev näringsminister, vilket han var fram till 2006. Efter sin tid som minister var han engagerad i såväl Finansutskottet och Näringsutskottet.
Hos näringslivet
2012 hade Östros fått nog av politiken och gled direkt över i posten som VD för Svenska Bankföreningen, intresseföreningen för Sveriges banker. Här blev han kvar till 2015, då han fick ett toppjobb vid Internationella Valutafonden. Fem år därefter återvände han till Europa, då som vice ordförande för Europeiska investeringsbanken.
Vi kan väl egentligen inte tycka att det är så konstigt att Östros kunde bli VD för Svenska Bankföreningen. Är det egentligen ett så annorlunda jobb jämfört med att vara näringsminister? Han företräder ju båda fallen samma intressen!