Det minst onda

KRÖNIKA Den 24 april 2022 valde folket i Frankrike återigen Macron som president, och gav honom ett nytt tillfälle att attackera arbetarnas rättigheter och genomföra en barbarisk kapitalistisk politik. Det är en politik som faller inom ramarna för den franska imperialismen och som sker i samarbete med NATO:s och EU:s imperialistiska centra.

Politiken dikteras av de franska monopolen som vill expandera i Afrika och Asien och som vill spela en viktig roll i konkurrensen med de övriga imperialisterna. Det är en politik som objektivt sett förstärker ultrahögern och fascisterna, som trots sitt nederlag fick 42 % av rösterna.

Det franska folket ställdes inför ett ultimatum mellan att välja det onda och det mindre onda. Den här gången målades det onda, alltså fascisten Le Pen, upp som Putins allierade. Det mindre onda, Macron, poserade som demokratins försvarare.

Men båda alternativen har ett klart syfte. De ska säkerställa kapitalets dominans och krossa arbetarnas kamp. Sådana ultimatum där arbetarklassen och folket i stort uppmanas att välja ”det mindre onda” ställs varje dag på arbetsplatserna, i skolan, i vardagen. Men det är ett felaktigt ultimatum – istället finns svaret i arbetarrörelsens självständiga kamp som håller avstånd både till det onda och det mindre onda, en kamp som väljer socialism och revolution. Även om det just nu känns som en omöjlig och orealistisk väg, är det den enda vägen som är möjlig i det längre perspektivet.

Panos Alepliotis

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.