UTRIKES Frankrike och Italien är just nu inbegripna i en strid om flyktingars liv och rättigheter. Ett skepp som drivs av en ideell organisation (NGO SOS Méditerranée) och som hade räddat flera hundra asylsökande (däribland 57 barn) till havs utanför den libyska kusten fick till sist tillstånd att ankra i den franska hamnen i Toulon – efter nästan tre veckor, under vilka Italien vägrade låta skeppet komma i hamn.
Italien slår nu nya rekord i flyktingfientlighet sedan man har beslutat att inte längre låta fartyg med ”illegala ayslsökande” lägga till i landet. Tidigare i höst har man vägrat att låta människor gå iland från andra räddningsbåtar, som tillhört Läkare utan gränser och tyska räddningsorganisationen SOS Humanity. Efter påtryckningar har man sedan tagit emot vissa asylsökande, medan andra har direktavvisats utan möjlighet att söka asyl. Aboubakar Soumahoro, en känd fackföreningsaktivist som valts in italienska parlamentet som oberoende politiker (på listan för italienska gröna vänsteralliansen AVS) rasar med rätta över detta lagvidriga ”urval av skeppsbrutna migranter”.
Frankrike framställer sig nu i en humanitär dager och anklagar Giorgia Meloni, ultrahögerns nya president i Italien, för unilaterala beslut som går emot EU:s riktlinjer. Samtidigt har man även i Frankrike gjort en sållning av de asylsökande och skickar nu tillbaka dem som man inte tycker har rätt att göra en asylansökan till sina ursprungsländer. Inte heller i Frankrike har man tidigare låtit räddningsfartyg ankra.
Orsaken till att man gjorde det den här gången var av ”humanitära skäl” säger den franska inrikesministern, då förhållandena på skeppet förvärrades dagligen. Regeln är annars att ett sådant skepp måste gå till närmaste europeiska hamn – alltså i Italien i detta fall. Men kanske handlar de humanitära skälen också om att Frankrike nu anser sig kunna frysa ett avtal med Italien om att ta emot 3500 asylsökande därifrån?
Schackrandet om de asylsökande som riskerar sina liv på Medelhavet har därmed nått en ny bottenpunkt, där solidaritet och empati lyser med sin frånvaro.
