INRIKES Statistik från SCB visar att inkomstklyftorna inte varit större i Sverige sedan åtminstone 1975. Statistik visar också att andelen fattiga av befolkningen ökat sedan förra året.
Fattigdomen i Sverige är stor och den blir allt större, trots landets rykte om att vara ett jämställdhetens paradis. Den ökande fattigdomen åtföljs också av allt större ekonomiska klyftor. Dessa är nu större än den någonsin har varit – åtminstone sedan SCB började mäta 1975 – och de fortsätter att öka.
Johan Lindberg, som är utredare på SCB, förklarar att den tiondel av befolkningen som har högst inkomster ökade dessa betydligt mer än resten av befolkningen under 2021.
– Det betyder att inkomsterna i Sverige inte varit så här ojämnt fördelade sedan åtminstone 1975, fortsätter han.
Som det ser ut nu har den mest välavlönade tiondelen av Sveriges befolkning 28 procent av de totala disponibla inkomsterna samtidigt som den fattigaste halvan av befolkningen fick nöja sig med 29 procent. Drivande bakom detta är emellertid inte bara löner, utan kapitalinkomster såsom aktieinnehav och handel med värdepapper.
Fattigdomen ökar
I samma rapport visar också utredarna att fattigdomen också ökar – nästan 15 procent av Sveriges befolkning har vad man kallar en ”låg ekonomisk standard”. Denna statistik, som sammanställts för 2021 visar läget innan den nuvarande krisen och vad som hänt under 2022 har ännu inte redovisats. Med tanke på inflationen och de skärpta imperialistiska motsättningarna i världen är det knappast orimligt att anta att fattigdomen numera ökat ännu snabbare.
Detta sammantaget gör att Sverige numera är lika ojämlikt som Albanien, Serbien, Spanien och Italien, vilket man mäter genom den så kallade gini-koefficienten. Sverige kvalar numera in som ett av de mer ojämlika länderna inom EU.
