Turkiska Evrensel intervjuar Andreas Sörensen om Sveriges ansökan om medlemskap i Nato

PARTIET Den turkiska tidningen Evrensel har intervjuat det svenska kommunistpartiets ordförande Andreas Sörensen om den pågående Nato-processen. Riktpunkt har översatt hela artikeln och publicerar den nedan.

Diskussionerna om Natos utvidgning intensifieras inför det toppmöte som kommer att hållas i Vilnius den 11-12 juli. Krigsalliansen har ökat antalet medlemmar från 12 till 30 under sina 73 år och som sista medlem kom Finland med den 4 april. Före toppmötet i juli diskuterades även Ukrainas medlemskap i Nato men denna fråga används främst för att skrämma Ryssland. Ögonen är främst riktade på Sveriges medlemskap. Det återstår två Nato-länder som ännu inte ratificerat Sveriges medlemskap: Ungern och Turkiet. Tjänstemän från Nato, Sverige och Turkiet kommer att träffas igen under veckan.

Ungerns regering och Victor Orban säger inte mycket om anledningarna för sitt veto mot Sveriges medlemskap. Erdogans administration, å andra sidan, använder fullt ut sin vetomakt för att kunna upprätthålla sin bild av att vara en ”effektiv ledare i sitt lands utrikespolitik”. I verkligheten verkar det dock inte vara möjligt för Turkiet att använda sitt veto en alltför lång tid utan att själva offra sitt medlemskap i Nato. Under tiden stiftar också Sverige lagar som stärker den redan tidigare införda anti-terrorlagen, som varit diskuterat i flera år. Den första juni presenterades den som om den var stiftad efter krav från Erdogans administration, vilket rapporterades främst i AKP-media. I själva verket lyftes denna lag efter att en uzbekisk asylsökande genomförde en terrorattack i Stockholm under 2017, vilken dödade fem personer. Dessutom kräver Erdoganadministrationen utlämningen av dussintals politiska asylsökande från Sverige, vilka man menar är medlemmar av PKK och ”FETO”. De senaste dagarna har svensk press skrivit om hur landets domstolar godkänt utlämningen av en person som anges vara en ”PKK-supporter” men vars identitet inte avslöjats. Erdoganadministrationens lista på människor som de vill ha utlämnade är dock mycket längre än så.

SKP: Veto mot Sverige är en signal till Ryssland

Erdoganadministrationens position i den här frågan diskuteras också inom den svenska allmänheten. Exempelvis ordföranden för Sveriges Kommunistiska Parti (SKP), Andreas Sörensen, förklarar att den turkiska administrationen vill följa en politik som balanserar mellan de två imperialistiska polerna, Nato och Ryssland, och man vill inte ge upp sina ekonomiska relationer med Ryssland. Enligt Sörensen, som talade med vår tidning, hade ”man skickat en väldigt tydlig signal till Ryssland om man hade godkänt det [Sveriges ansökan] och därmed också stärkt Nato.”

Sörensen menar också att de även är medvetna om hur den här frågan används i Turkiets inrikespolitik och säger att ”den svenska frågan spelade en viktig roll i Erdogans valkampanj, vilken blev framgångsrik. Frågan var ett tillfälle att knyta till sig de nationalistiska rösterna.”

Turkiet kommer inte stoppa Sveriges medlemskap

Högerpartier kom till makten i det senaste valet i Sverige, den 11 september 2022. En koalition mellan Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bildades för att Socialdemokraterna, som egentligen var det största partiet, ledda av den före detta statsministern Magdalena Andersson, inte kunde säkra en majoritet för att bilda regering. Både ansökan till Nato och förhandlingarna med den turkiska regeringen inleddes dock redan under den period då regeringen var i Socialdemokraternas händer.

SKPs ledare betonar att de från början var medvetna om att Turkiets veto var tillfället: ”Vi vidhåller denna position idag och förväntar oss inte att Turkiet ska stoppa Sveriges medlemskap”.

Sörensen berör också frågan om utvisningarna av de asylsökande: ”Sverige har utvisat turkiska medborgare på Erdogans begäran tidigare och gör det igen. Även om man framhåller att utvisningarna inte skett på order av Erdogan eller den turkiska staten är det tydligt att viljan att tillmötesgå Turkiet spelar en viktig roll i utvisningarna.”

Lagen beror inte på Erdogan, den riktas också mot arbetarklassen

Sörensen påminner om att den svenska statens försök att stärka repressionen inom landet först påbörjades när Socialdemokraterna kontrollerade regeringen och att terrorlagen redan fanns på agendan under den här perioden. Sörensen motsätter sig framför allt att lagen skulle vara en eftergift för Erdogan och kommenterar istället:

”Många människor ser denna lag som en signal till Turkiet, men det vore ett misstag. Denna utveckling är naturlig under kapitalismen, eftersom konkurrensen mellan de kapitalistiska staterna och monopolen intensifieras och en ökad exploatering av de egna arbetarna blir nödvändig. Därför måste den nya anti-terrorlagen, som bär i sig möjligheten att kriminalisera stödet till varje rörelse eller organisation som hotar den bestående ordningen, ses i den kontexten. Denna lag, som inte i sig riktar sig mot PKK, är en del av den svenska statens repressiva mekanism och kommer inte bara att användas mot PKK utan den kommer också att vara ett vapen mot arbetarna framöver.

Under monopolkapitalismen kommer det alltid att finnas en tendens till mer repressiva åtgärder, eftersom detta är nödvändigt för att möta det arbetande folkets eventuella motstånd mot hela tiden ökande exploatering. Vi måste se anti-terrorlagen i den kontexten och vi kan inte reducera den till ett försök att blidka Erdogan. Många gör dock just det, vilket spelar det svenska kapitalet i händerna. Kapitalet använder situationen för att distrahera allmänheten från den verkliga anledningen till dessa repressiva åtgärder och får det istället att verka som om Erdogan ligger bakom. Detta hindrar allmänheten från att se tendenserna inom systemet. Den viktigaste poängen som jag vill göra här är: svenskt kapital ville ha den här lagen och skulle ha velat ha den helt oavsett processen mot ett medlemskap i Nato.”

Vad kommer det svenska medlemskapet förändra?

I takt med att debatten fortsätter har Sverige redan beslutat att öppna sitt territorium för Nato-baser. Sveriges premiärminister Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonson skrev en gemensam artikel för Dagens Nyheter, där de menade att beslutet skulle verka avskräckande mot ett möjligt ryskt hot från Östersjön.

Det svenska kommunistpartiet är ett av få partier i landet som motsätter sig ett Nato-medlemskap. ”Om vi går med i Nato, så kommer också Natos krig vara våra krig”, säger partiets ordförande Andreas Sörensen: ”Detta riskerar att stärka en pro-imperialistisk position bland landets folk och stödet kommer att bli större för nuvarande och framtida krig, såsom skett i Ukraina. Det kommer vara mer solitt och inte vara lite kritiskt, som vid exempelvis Irakkriget.

Nato-medlemskapet kommer också skynda på militariseringen av landet. Enligt Sörensen ”kommer svenskt kapital enklare kunna rättfärdiga en ökning av arméns budget och svenska soldaters deltagande i imperialistiska interventioner. Vi kommer se en ökning av militarismen som går hand i hand med utvecklingen av en mer reaktionär politik.”

Protesterna är problematiska

Så äger inga protester mot Nato-medlemskapet rum i landet?

Sörensen säger att ”de finns, men de är problematiska” och är kritisk till att Erdoganadministrationen är fokus för dessa protester: ”en av de huvudsakliga parollerna som används är ’nej till allianser med en fascist’. Detta lyfter frågan: är vår opposition mot Nato baserad enbart på vår opposition mot denna person och det system just han representerar? Paroller som dessa döljer Natos imperialistiska karaktär och den roll som Nato spelar i att försvara den euro-atlantiska imperialismen världen över.”

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.