UTRIKES, UKRAINA I slutet av juni publicerade den ryska kommunistiska organisationen Politsturm en analys av Wagner-upprorets följder. Följande är Politsturms artikel i sin helhet i svensk översättning:
Wagnerupproret: Efterdyningarna
För en vecka sedan, den 23 juni 2023, utropade Prigozhin sin “rättvisemarsch”. Vilka är effekterna av Wagnerupproret?
Maktens svaghet
Tvärtom mot vad statens propaganda och dess tjänstemän säger om nationell enighet så förelåg denna enighet inte bland kapitalisterna.
Härskarklassen befann sig i panik och förvirring och statsapparaten visade tecken på tröghet. Maktstrukturen, som har svällt under flera årtionden, visade nästan total overksamhet och brist på motstånd under Wagnertruppernas marsch mot Moskva. Oligarkerna förstod snabbt statens svaghet i kristid och valde att fly huvudstaden och landet.
Klyftan och fullskaliga konflikten mellan olika grupper av härskarklassen visar en möjlig utveckling för landets inrikespolitiska situation i händelse av ännu en militär eller politisk kris.
Ett hårt slag mot Putins rykte och bilden av “stabilitet”
Det är välkänt att Prigozhins, senare också Wagnergruppens, inflytande och styrka växte fram med klart godkännande från Putin som såg till att Prigozhin stod allt närmare honom själv. Prigozhin var Putins högra hand i informationskampanjer och underhöll sin egen “nättrollsfabrik” med ett helt nätverk av propagandamedier. Wagnergruppen, som är aktivt inblandad i ett flertal konflikter i Ukraina, Syrien, Libyen, och Afrika överfördes under Putins kontroll. Prigozhin fick genom att kringgå det ryska straffsystemet FSIN, försvarsministeriet och FSB, tillåtelse att rekrytera fångar från fängelser, vilket är unikt i modern rysk historia.
Den tre månader långa konflikten mellan försvarsministeriet och Prigozhin pågick utan reaktion från Putin, ett tyst medgivande av konflikten. Ett öppet uppror av en styrka skapad av staten hotade den ledande kapitalistgruppen och hela det politiska system de byggt upp. Vid det mest kritiska ögonblicket verkade Putin ha lämnat huvudstaden.
Vladimir Putin, den formella representanten och ledaren för den styrande gruppen kunde inte skydda dess intressen och egendom. I ett avgörande ögonblick valde han att försvinna och avlägsnade sig från informationsflödet omedelbart efter ett kort ”tal till nationen”. Putins roll som de ryska borgarnas obestridde ledare har skakats, tillsammans med hans bild som “stabilitetens garant” som det framställdes i propagandan, vilket har gjort Putins position som rysk president osäker. Putins rykte bland folket har också blivit hårt åtgånget. Allt detta är av betydelse med tanke på nästa ryska val som äger rum 2024, och ger ny näring åt tal om hans efterträdare.
Ännu en gång har borgarnas system av lag och ordning ignorerats
Först initierades ett kriminalfall avseende väpnad revolt mot Prigozhin under artikel 279 av den Ryska Federationens brottsbalk, vilket senare lades ner som en del av överenskommelsen med Prigozhin. Detta visar återigen rättssystemets klasstruktur: lagar tillämpas när de gagnar härskarklassen.
Inom kortast möjliga tid var kriminalfallet mot Prigozhin nedlagt, och det tillkännagavs en vägran att lagsöka någon legosoldaterna som deltog i upproret för deras olagliga beslagtagande av administrativa byggnader, förstörelse av militär utrustning och dödande av militär personal.
Allt detta har slagit hårt mot borgarnas redan nedtrampade rättssystem och visat den borgerliga lagens sanna skepnad.
Framväxten av Prigozhins “politiska tyngd”
Efter att ha blivit ledare för en stor militär styrka har Prigozhin skaffat avsevärd politisk tyngd. Nu är Wagnergruppens ledare Prigozhin en betydande politisk kraft och kommer troligen utan tvekan att delta i inrikespolitiska skeenden. Det är möjligt att hans styrka kan komma att användas av en av grupperna inom den ledande klassen för att skärpa elitens inre konflikter och i en öppen maktkamp.
Kollapsen av Prigozhins rykte
Prigozhin hotade den ryska borgarklassens position, vilket ledde till att de flesta av eliten vände sig mot Prigozhin som blivit en farlig fiende för dem. Samtidigt orsakade Prigozhins oförutsedda uppträdande stor oro bland folket. Han uppträdde som en okontrollerbar äventyrare som ledde tusentals beväpnade kriminella element mot huvudstaden, vilket till en viss panik och skräck hos människorna. Troligen kommer hans ”patriotiska” demagogi nu att ses på ett helt annat sätt.
Folkets reaktion
Kanske den mest betydelsefulla och viktiga punkten som kom i dagen genom händelserna mellan 23-24 juni, var hur likgiltig och avvaktande befolkningen var till händelserna. Förutom i Rostov sågs inget öppet och aktivt stöd från massorna, varken för Prigozhin eller den ryska regeringen. Detta, mer än alla statistiska opinionsundersökningar, visar den sanna stämningen bland folkmassorna: passivitet och likgiltighet inför utvecklingen och avsaknaden av aktivt stöd för endera sidan.
Majoriteten av de ryska medborgarna visade sig avvaktande inför händelseutvecklingen och föredrog opartisk observation medan de försökte fortsätta sina liv som vanligt. Denna faktor är politiskt viktig och kräver noggrann analys av kommunisterna.
Vad kommer sen?
Skärpningen av kampen mellan kapitalisterna
Även om detaljerna bakom överenskommelsen mellan Kreml och Prigozhin inte är kända, så är det osannolikt att det inte kommer fler framtida konflikter inom eliten. Dessutom var Wagnerupproret bara den första akten i den kommande större konflikten mellan olika grupper av kapitalister som har blivit pressade av krisen och den snabbt försämrande situationen i landet mot bakgrund av kriget i Ukraina.
Uppstramning av regimen
Man kan förvänta sig att myndigheterna kommer att dra fördel av situationen för att strama upp regimen och kontrollera alla tidigare självständiga grupper och organisationer, vilket då inkluderar militära korrespondenter (så kallade voenkory) och olika föreningar, bl.a Girkin-Strelkovs grupp KRP (en förening grundad av Igor Strelkov som kritiserar militärens oförmåga att segra i Ukraina).
Att stärka kommunistiskt arbete
Kommunisterna måste stärka sin agitation och propaganda för att skapa en starkare klassmedvetenhet hos folket och förklara orsakerna och naturen hos det som hände. Det är nödvändigt att intensifiera kampen mot både höger- och vänsteropportunism, något som visat sig vara ett stort hot under en tid där den politiska situationen skärptes. Det är nödvändigt att bygga upp organisatoriskt arbete bland arbetarklassen för att kunna skapa ett sant kommunistiskt parti.
Vi gör redan detta.
Stötta oss och gå med oss.
